Vem prioriterar biobankerna?

Trots sitt fundamentala värde för både hälso- och sjukvård och klinisk forskning är biobankerna inte en prioritering. Även om kravbilden ökar i takt med teknisk utveckling och medicinska framsteg, förväntas verksamheterna bara fungera och finnas där – så som de alltid har gjort.

Som svar på en inbjudan efter den tidigare paneldiskussionen om nationella infrastrukturer för klinisk forskning och vård, besökte sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson Karolinska Institutet för en rundvandring i KI biobank. Sjukvårdsministern fick där följa med på en guidad tur kring bland annat provhantering och provförvaring – både statisk och dynamisk.

Acko Ankarberg Johansson visade prov på god kännedom om biobankerna och betonade själv flera gånger att de utgör ”nationellt viktig infrastruktur”, inte minst för utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård. Enligt henne är bevarandet och skyddet av prov och data något som måste ske, även i tider av kris.

Biobanker utgör i själva verket en grundförutsättning för satsningar inom life-science och implementeringen av precisionsmedicin men också för framtidens vård och behandlingar. I förra veckan såg vi ett praktiskt exempel av biobankernas betydelse, då ett samarbete mellan regionerna, Biobank Sverige och Nationellt Pandemicentrum (NPC) vid Karolinska Institutet tillgängliggjorde en unik nationell covid19-provsamling för forskning. Detta skedde samma vecka som WHO (World Health Organization) betonade att Covid-19 är ett fortsatt hot.

Hållbar finansiering saknas trots ökad kravbild

Finansieringen kvarstår ändå som en utmaning för biobankerna och Biobank Sverige, i synnerhet i en tid då värdet av biobanker ökar medan finansieringen i praktiken minskar. I takt med utvecklingen av både precisionsmedicin och IT-lösningar utökas i själva verket kompetensbehovet bland biobankerna. Framtidens biobanker behöver exempelvis ingenjörer och bioinformatiker men också jurister och IT-experter. Förväntningarna på biobankerna ökar i rasande takt men finansiellt ser det ut som att tiden står stilla.

– Våra kollegor på de medicinska laboratorierna som samlar in och analyserar proverna blir ifrågasatta och trots att de jobbat hårt för att bli så effektiva som möjligt drabbas de ändå av stora besparingskrav, skriver Anna Beskow, biobanksansvarig och chef för Uppsala Biobank/Uppsala BioLab i en krönika för Uppsala universitet.

Under besöket vid KI Biobank upprepade sjukvårdsministern den nationella betydelsen av biobanker som infrastruktur för både vård och forskning. Trots detta kvarstår frågan:

Vem prioriterar biobankerna?