Nationella införandet av biobankslagen – ett framgångsrecept?

I ett nytt projekt kommer implementeringsforskare att genomföra en studie kring det nationella införandet av biobankslagen. Förhoppningen är att finna lärdomar och framgångsfaktorer från Biobank Sveriges arbete som kan användas inför framtida implementerings- och förändringsarbeten inom hälso- och sjukvården.

I samband med att en ny biobankslag (2023:38) klubbades igenom i riksdagen 2023, fick Biobank Sverige i uppdrag av samtliga regioner att ansvara för ett nationellt införandeprojekt. Syftet var att på ett enhetligt vis samordna och effektivisera själva implementeringen av biobankslagen i Sverige, något som skulle gagna både vård och forskning.

På uppdrag av Biobank Sverige kommer nu forskare vid Uppsala universitet att genomföra ett projekt kallat Implementering av biobankslagen i hälso- och sjukvården – en framgångsrik modell?. Projektet innebär en utvärdering kring det nationella införandeprojektet och görs av en forskargrupp vid Uppsala universitet.

En viktig utvärdering

Utvärderingsprojektet som delfinansieras av regionerna men också Swelife kommer att titta närmare på hur väl biobankslagen anses ha implementerats utifrån de uppsatta målen för införandet. Projektet ska också undersöka nyckelfaktorer för den eventuella framgången kring införandet.

– Det har varit ett stort och omfattande implementeringsprojekt som Biobank Sverige har fått ett förtroende från samtliga regioner att genomföra. Vi ser därmed att det är viktigt att arbetet utvärderas av oberoende personer med rätt kompetens inom just implementering, berättar Sonja Eaker, ordförande Biobank Sveriges beredningsgrupp.

Betydelsen av biobankslagen är något som betonas av forskargruppen, där utvärderingen blir en viktig värdemätare för det nationella införandeprojektet.

– Biobankslagen berör alla och är en kärnfråga. Det kanske inte är någonting som allmänheten alltid är särskilt insatt i men lagen bör fungera bra för att både säkerställa säker vård men också för att möjliggöra ny forskning, betonar Jennifer Viberg Johansson, docent och projektmedarbetare inom det nya utvärderingsprojektet.

Utvärderingsprojektet som officiellt startade under augusti-månad innebär tre delstudier. Forskargruppen kommer som ett första steg att se över aktiviteter och framtaget material inom ramen för det nationella införandeprojektet för biobankslagen. Efter detta ska en enkät tas fram och skickas ut för att ta reda på vad användarna i form av biobankssamordnarna anser om införandet nu när biobankslagen är på plats. I ett tredje delmoment ska forskargruppen granska införandeprojektets påverkan på möjligheterna att bedriva forskning.

– Vi tänker att vi ska vara klara med analysen av den första delstudien under 2024 och att vi då också kommer ha samlat in enkätdata och påbörjat analysen av den andra delstudien. Den tredje delen av projektet inleds troligtvis i februari 2025, där vi kommer att ha intervjuer eller fokusgrupper kring påverkan på forskning, säger Mio Fredriksson, docent och projektledare för utvärderingsprojektet.

En modell för framtiden?

Förhoppningarna är att resultaten från utvärderingsprojektet kan komma att bidra till ny kunskap som kan underlätta för framtida implementeringar inom hälso- och sjukvården, implementeringar som historiskt sett har hanterats separat inom varje enskild region och verksamhet.

– Arbetssättet i form av ett nationellt införandeprojekt är både ganska ovanligt och konkret. Det innebär ett utmärkt tillfälle att titta på en samordnad koordinerad implementeringsinsats och avgöra vad det är som har fungerat bra men också vad som hade kunnat göras bättre. Det är kunskap som jag tror kommer att vara jättevärdefull för andra nationella implementeringsstöd och insatser framöver, förklarar Mio Fredriksson.

Även Biobank Sverige hyser stora förhoppningar på att projektet ska bidra med ny kunskap:

–  Vi hoppas att en utvärdering av projektets hinder, framgångsfaktorer och utfall kan bidra med värdefull kunskap med målet att underlätta implementerings- och förändringsarbete inom hälso- och sjukvården, säger Sonja Eaker.

Swelifes programchef Peter Nordström har också uttalat sig om projektet och säger följande:

– För många satsningar är det en utmaning med breddimplementering. I det här projektet hoppas vi kunna visa på kritiska framgångsfaktorer för att nya metoder och arbetssätt ska kunna spridas brett, och kan komma till nytta för fler. Därför är jag glad över den referensgrupp med andra Swelife-finansierade projekt som har bjudits in att delta. På så sätt kan kunskapen spridas.

Utvärderingsprojektet pågår under ett år och slutsatserna kommer sedan att presenteras i en slutrapport från forskargruppen.