Santiago hade kanske inte funnits
Läs intervjun med Nathalie Fessé Ljungbäck som förklarar betydelsen av PKU-screening och biobanksprov.
Läs merDet främsta skälet till att prov från dig sparas i en biobank är din egen vård, diagnostik och behandling, både i dag och i framtiden. Om en behandling inte ger önskad effekt eller om det finns misstanke om ny sjukdom kan ditt sparade prov jämföras med ett nytt prov från dig. Det här gör att biobanksprov i många fall är avgörande för rätt diagnos och val av behandling.
Här kommer exempel:
Om du har haft cancer och blir sjuk igen igen behöver vården ta redan på om tumören är en så kallad metastas (dottertumör) från den tidigare cancern eller om det är en ny cancerform. Ett sparat biobanksprov från den tidigare tumören kan då jämföras med prov från den nya tumören. Olika cancerformer behandlas på olika sätt. Därför är resultatet från proverna viktigt när vården ska välja behandling.
Om du får en infektion kan det vara viktigt för läkaren att veta om den är ny eller om du har haft den under en längre tid. Genom att jämföra sparade prov med nya prov kan läkaren få mer information om hur sjukdomen har utvecklats. Den kunskapen kan vara viktig när läkaren ska välja behandling.
Vissa prov som tas under graviditeten sparas i en biobank. Om barnet är sjukt när det föds kan vården jämföra mammans sparade prov och nya prov från barnet för att utreda orsaken till sjukdom och kunna välja en lämplig behandling.
Alla nyfödda barn i Sverige erbjuds ett blodprov några dagar efter födseln. Provet används för att upptäcka vissa ovanliga sjukdomar där det är viktigt att behandling sätts in tidigt. Tidig behandling kan förebygga allvarliga skador och rädda liv.
Provet sparas så att analyser kan göras om vid behov. Det kan också användas för att utveckla nya och bättre tester.Tack vare sparade prover har fler sjukdomar kunnat inkluderas i screeningen genom åren. Det bidrar till att fler barn kan få diagnos och behandling i ett tidigt skede.
Sparade prov från dig kan vara en viktig pusselbit när vården ska utreda om en sjukdom är ärftlig. Vården kan då jämföra dina sparade prov med nya prov från en släkting. Resultaten kan ge viktig information om risken att utveckla sjukdomen, hur den kan förebyggas och vilken behandling som passar bäst. Exempel på sjukdomar där arv kan ha betydelse är vissa former av cancer, Alzheimers sjukdom och typ 2-diabetes.
Sparade prov är viktiga för att kunna följa smittsamma sjukdomar i samhället och skydda folkhälsan. Ett exempel är hiv. Kombinationen av sparade biobanksprov och ny teknik gav kunskap om när hiv först upptäcktes i Sverige och hur smittan spreds.
Ett annat exempel är covid-19-pandemin då prov från vården sparades för att Folkhälsomyndigheten skulle få bättre kunskap om smittspridningen i landet. Informationen användes för att följa utvecklingen av pandemin och planera åtgärder för att skydda befolkningen.
Genom att delta i forskning bidrar du till ökad kunskap om sjukdomar, hur de kan förebyggas och behandlas. Forskningen kan också leda till nya läkemedel, bättre metoder för att ställa diagnos samt ökad hälsa och livskvalitet.
Genom att jämföra sparade prov från personer med livmoderhalscancer med prov från personer som inte hade sjukdomen kunde forskare visa att humant papillomvirus (HPV) kan orsaka livmoderhalscancer. Kunskapen gjorde det möjligt att utveckla vaccin mot HPV. I dag ingår HPV-vaccin i vaccinationsprogrammet i Sverige och flera andra europeiska länder, med målet att utrota cancer som orsakas av HPV.
Sparade prov i biobanker är avgörande för forskning på vanliga sjukdomar. Ett exempel är forskningsstudien SCAPIS som undersöker hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Syftet är att kunna identifiera individuella risker för exempelvis stroke, KOL, plötsligt hjärtstopp, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar och sätta in behandling innan sjukdom uppstår. Läs mer om SCAPIS
Ett annat exempel är TEDDY-studien som försöker ta reda på vad det är som gör att barn får diabetes typ 1. Studien
har även undersökt glutenintolerans och inflammation i sköldkörteln samt kartlagt hur barns tarmflora utvecklas. Läs mer om TEDDY-studien
Nya läkemedel behöver testas i studier innan de får börja användas i vården. Studierna kallas kliniska läkemedelsprövningar.
Sparade prov kan vara viktiga i den här typen av forskning. De kan till exempel användas för att bedöma vilka personer som kan delta i studien och för att ge mer information om sjukdomen före behandlingen. Under studien tas också nya prover. Genom att jämföra dem med sparade prover kan forskarna se hur läkemedlet påverkar kroppen och sjukdomen.
Prov i biobanker får användas i utbildning av vårdpersonal, exempelvis biomedicinska analytiker och andra specialister inom vårdens laboratorier. Utbildning är viktigt för att prov ska hanteras och analyser utföras på rätt sätt.
Vården använder också sparade biobanksprov i arbetet med både kvalitetssäkring och utveckling. Det innebär att man kontrollerar att dagens metoder och analyser håller hög kvalitet, men också att man testar nya, till exempel nya sätt att analysera prov.
Medicintekniska produkter är en förutsättning för en modern vård. Det handlar om produkter som används inom sjukvården eller av dig i hemmet. Exempel på sådana produkter är AI-verktyg för att diagnostisera vävnadsprov inom patologi, analysinstrument på kliniska laboratorier, blodsockermätare, graviditetstest och självtester för exempelvis urinvägsinfektion och SARSCoV-2. Innan produkterna får användas måste de testas, ibland med hjälp av sparade prov.
Om en patient skadas i vården kan sparade prov från patienten vid behov användas i utredningen av skadan enligt bestämmelser i patientskadelagen.
Att biobanksprov används för att identifiera en död person är väldigt ovanligt, men tillåtet om det inte finns några andra sätt att fastslå identiteten på den döda. Det är enbart Rättsmedicinalverket eller Polismyndigheten som får begära ut prov för detta ändamål.
Titta gärna på Barncancerfondens film om värdet av biobanker vid cancersjukdom.
Läs intervjun med Nathalie Fessé Ljungbäck som förklarar betydelsen av PKU-screening och biobanksprov.
Läs mer
Möt Carl Johan Östgren, nationell forskningsledare för SCAPIS 2, som använder biobanksprov i sin forskning.
Läs mer
Möt Anna Martling och hennes forskargrupp som har använt biobank som resurs i forskning.
Läs mer