Umeåprojekt bygger provsamling för covid- forskning

Forskare i Umeå bygger upp en provsamling i regionens biobank för forskning om covid-19 och det virus som ligger bakom pandemin. Det har varit ett enormt arbete att dra igång ett sådant projekt mitt under en pågående pandemi och att se till att alla steg i processen håller en hög kvalitet. Men provsamlingen kommer att vara mycket värdefull för forskningen, både sådan som redan startats och för framtida forskning.

Den coronapandemi som sveper över världen ställer vården inför problem av en omfattning som inte skådats på flera generationer. Eftersom det är ett helt nytt virus var kunskaperna om sjukdomsförloppet och om vilken behandling som ger bäst resultat nästan obefintliga. Samtidigt kan det vara livsavgörande för de patienter som blir svårt sjuka att vården kan välja rätt behandling.

Det finns stora luckor att fylla

Umeå universitet driver tillsammans med Region Västerbotten en klinisk studie på covid-19 för att bidra till att fylla luckorna i kunskapen. I studien deltar forskare inom ett antal medicinska discipliner. Infektionsläkaren Johan Normark leder den kliniska delen av projektet och immunologen Mattias Forsell den immunologiska.

– Målet är att bygga upp en bred provsamling i biobanken och följa upp hur covid-19 påverkar patienterna på lång sikt bland annat när det gäller lungfunktionen, neurologiska besvär och i vilken utsträckning de som varit sjuka blir immuna, och hur lång tid man kan räknas som immun, säger Johan Normark.

Bättre behandlingar ett viktigt mål

Den forskning som kommer att göras på proven handlar både om hur immunförsvaret reagerar på infektionen, hur lungfunktionen påverkas och hur själva viruset fungerar.

– Målet är att vi ska kunna bli bättre på att ställa diagnos och att vi ska kunna utveckla bättre behandlingar, både tidigt i infektionen och mot de långtidssymptom som infektionen kan ge, säger Mattias Forsell. Vi ser en del patienter som får symptom flera månader efter de blev infekterade, och försöker även hitta fler sådana personer för att förstärka våra data.

Viktigt med data om prov

Det ligger otroligt mycket arbete bakom studien, säger Mattias Forsell.

– Än så länge går väldigt mycket av arbetet åt till att samla in prov och bygga upp samlingen. Men det är några projekt som är på väg att publicera resultat, bland annat ett som studerat effekten på lungorna.

En viktig del av det arbetet är att samla in så mycket data som möjligt kring proven, exempelvis noggranna beskrivningar av de symptom patienten provet kommer ifrån hade.

– Det är viktigt att ha så mycket data som möjligt för att vi ska kunna göra helhetsanalyser, säger Mattias Forsell. När samlingen är färdig kommer den att bli en väldigt värdefull resurs.

Utmaning få provtagningen att flyta

Det är en enorm mängd olika prov som ska sparas med god kvalitet. Det ställer höga krav på många steg i processen.

– Det är många personer som tar proven, säger Johan Normark. Det är personal på intensivvårdsavdelningen, på infektionsmottagningen och infektionsavdelningen, samt på kliniskt forskningscentrum. Det har varit en utmaning att koordinera när och hur proven ska tas.

De måste också dimensionera provtagningen och antalet nya deltagare i studien de rekryterar så att labbpersonalen hinner med att ta hand om proven.

– Men med tanke på hur situationen har varit så måste jag säga att det fungerat otroligt bra, fortsätter han.

Mattias Forsell håller med.

– Våra biomedicinska analytiker och sjuksköterskor gör ett fantastiskt jobb! Och vi har fått ett jättebra stöd från både sjukhuset och universitetet.

Tog tidigt höjd för de etiska utmaningarna

En viktig fråga att lösa är de etiska tillstånden.

– Vi förutsåg att detta skulle bli problematiskt med många svårt sjuka patienter, säger Johan Normark. Så vi lade ner stor tankemöda på att utforma hur vi hämtar in samtycke.

När det gäller patienter som inte kan lämna informerat samtycke direkt frågar de som tar proverna de anhöriga om de inte vill lämna samtycke. Sedan får personen som lämnat provet ta ställning till att lämna ett informerat samtycke när det är möjligt, senast innan personen lämnar sjukhuset.

Projektet startades av Umeå-forskarna, men sedan juni är forskare i Örebro med, och nu är även forskare i Karlstad, Västerås och Eskilstuna på väg in i projektet.

– Det börjar bli ett nationellt projekt, säger Mattias Forsell. Alla regioner har sina separata biobanker, men de forskningsprojekt vi driver är gemensamma.