Europe Biobank Week 2020
Tidigare under året såg det mörkt ut för den stora europeiska biobankskonferensen Europe Biobank Week (EBW), som ursprungligen skulle ägt rum i Sofia i mitten av oktober. BBMRI-ERIC och ESBB, de två internationella biobanksorganisationerna som ligger bakom arrangemanget, gjorde emellertid en enorm kraftansträngning och anordnade en helt digital konferens med bara en månads fördröjning, 17-20 november.
Temat för året var Biobanking for Global Challenges och utöver den globala utmaning i form av pandemin som vi fokuserar på i detta nummer av nyhetsbrevet, lyfte man även fram exempelvis biobankningens roll i fråga om att säkra planetens artrikedom och människans livsmiljö.
Inom Biobank Sveriges VR-finansierade forskningsinfrastruktur såg man digitaliseringen av konferensen som en viktig möjlighet att kunna bredda deltagandet till att omfatta även grupper som inte brukar ha möjlighet att vara med på fysiska konferenser av olika skäl. Den digitala konferensen kunde man ju delta i på sina egna villkor, då de 19 sessioner som gick live spelades in och tillgängliggörs på konferensplattformen tillsammans med 14 förinspelade sessioner, postrar och annat material i tre månader efter konferensens slut. Med andra ord ett bra sätt att tackla en av de utmaningar vi fokuserar på i detta temanummer – den stora arbetsbelastning och tidsbrist inom biobankningssektorn som pandemin leder till.
Det var många som ville utnyttja möjligheten att delta. Av konferensens 667 deltagare från 45 länder, representerade 144 stycken Biobank Sverige, alltså nästan 22% av det totala deltagarantalet. Administratörer, IT-specialister, labbpersonal, kvalitetsansvariga, medlemmar i Biobank Sveriges Styrgrupp, provservicekoordinatorer och forskare är bara några av de grupper som fanns på plats och tog del av konferensens rika utbud. Många har bidragit med återkoppling efter evenemanget och någonting man framför allt har lyft fram är skillnaderna i fråga om hur olika länder har hanterat pandemin inom områden som provtagning, analysverksamhet, forskningsstöd och liknande. Det var mycket tydligt att vi inte är i närheten av en gemensam europeisk biobankningsstrategi i fråga om covid-19, men att vi har mycket att lära av varandra.
Flera deltagare har också kommenterat det mycket uppmärksammade keynote-föredraget Science and health after the pandemic – evolution or revolution av Walter Ricciardi, ordförande i World Federation of Public Health Associations. Ricciardi menade att det var nödvändigt att anlägga ett brett perspektiv på pandemin och att den är en del av ett mycket större sammanhang. Detta innebär att de utmaningar vi möter inom biobankningen kan få konsekvenser på många av samhällets nivåer. Vägen framåt, enligt Ricciardi, är en utökad samverkan mellan experter och medborgare, driven av kunskap och digitalisering.
Biobank Sverige deltog som vanligt med ett bås, denna gång med enbart digitalt innehåll. Håll särskilt utkik efter filmen med Göran Bergström, där han berättar om SCAPIS-projektet som ett exempel på framgångsrik svensk biobanksforskning. Samma tema återkommer i de forskarporträtt som under året publicerats på biobanksverige.se och som tillgängliggjordes på engelska under konferensen.
Anna Clareborn, Nationell projektledare för forskningsinfrastrukturen inom Biobank Sverige, Uppsala universitet