Nationellt provsamlingsregister för covid-19 stärker forskningssamarbeten

Genom strategiska satsningar kring covid-19 prov har finansiella medel kunnat delas ut till flera regioner runt om i Sverige och forskningssamarbeten har stärkts.

I början av pandemin fick Biobank Sverige återkommande frågor om hur stöd kunde ges gällande nationell samordning av biobankning för covid-19 relaterade prov. Med anledning av detta genomfördes särskilda insatser för att inventera pågående biobankning runt om i Sverige. Vetenskapsrådet (VR) tilldelade också Biobank Sverige 10 mkr för att finansiera utökad biobankning inom regionerna avseende covid-19. 

Syftet med satsningen var att enhetligt samla in prov samt att skapa provsamlingar med geografisk spridning och fler sorters provtyper. Detta gjordes framför allt för att utöka möjligheterna till forskning relaterad till covid-19 men även för vård, kvalitetssäkring och metodutveckling. Trots hård belastning i den kliniska vården valde 17 av 21 regioner att delta i den nationella satsningen. 

För att underlätta forskningen om covid-19 och för att vidare stimulera till forskningssamarbete lanserade Biobank Sverige tillsammans med SciLifeLab ett nationellt provsamlingsregister med information om biobanker samt provsamlingar med prov relaterade till covid-19. Registret är tillgängligt på COVID-19 Data Portal SWEDEN. 

– Med en målbild att öka värdet på det biobankade provet känns lanseringen av provsamlingsregistret som ett steg i helt rätt riktning. Sveriges biobanker med tillhörande provsamlingar blir på ett tydligt vis synliggjorda samtidigt som fler prov tillgängliggörs för forskning, säger Elisabeth Norén som koordinerat samordningsprojektet kring covid-19.  

Statistik från portalen visar att den hittills framför allt har nyttjats av forskare som vill ha åtkomst till prov tagna för specifika forskningsprojekt. En som ser ett tydligt värde i portalen och dess provsamlingar är Anders Rosén, professor emeritus vid Linköpings Universitet. 

– Registret har bidragit till etableringen av forskningssamarbeten med andra forskare. På ett tidigt skede kunde kontakt knytas, samarbete etableras och forskningsdata produceras. Vi studerar ”friska” individer före, under och efter SARS-CoV-2 infektion, just för att identifiera vilka immunologiska parametrar som kan ge bestående trötthetssyndrom, fortsätter Anders.  

Elisabeth Norén beskriver vidare att utmaningen nu är att öka medvetenheten hos forskare gällande prov tagna för vårdändamål, men som också kan användas i etikprövad medicinsk forskning.