Forskningspolitiska dagen 2022 – En tydlig fingervisning om värdet av biobanker

Pandemin och hantering av covid-19 stod i fokus under Forskningspolitiska dagen 2022 som uppmärksammade forskningens nya roll i offentligheten men också betydelsen av Biobank Sverige och andra infrastrukturer.

300 personer fanns på plats när Forskningspolitiska dagen 2022 arrangerades av Vetenskapsrådet för andra gången. Konferensen inleddes med en presentation av Irene Wennemo, styrelseordförande, Vetenskapsrådet, innan utbildningsminister Anna Ekström tog plats på scenen och bland annat poängterade att ”det är helt fel att tala om nyttig och onyttig forskning” då det är omöjligt att veta på förhand vad som är värdefullt. Detta återspeglar sig också bland biobankerna där prov som sparas kan påverka morgondagens kunskap – även om vi inte vet om det idag.

När det gäller forskning i allmänhet behövs bra infrastrukturer och Maria Thuvesson från Vetenskapsrådet betonade hur viktigt det var med de satsningar som gjordes under pandemin, där både Biobank Sverige och SciLifeLab lyftes fram som goda exempel som gjort skillnad för klinisk forskning och provhantering.

Det behövs ett långsiktigt tänk kring forskning och kunskap

Värdet av forskning är tydligt under en pandemi samtidigt som kortsiktiga finansieringar och tänket kring infrastrukturer som projekt är en utmaning. I tider av kris vill man ha snabba svar men det kräver kunskap som både tar tid och kostar pengar att uppnå. Trots detta är det sällan som långsiktiga investeringar sker utan tydlig ”avkastning” vilket gör exempelvis biobankerna till förlorare. Samtidigt är biobankerna en nödvändighet, vilket inte minst Soo Aleman, docent och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, betonade under paneldiskussionen när det gäller lärdomarna från pandemin.

Datadelning en fortsatt ödesfråga

En annan viktig fråga som uppmärksammades i en tid då digitaliseringen är total, är att det fortfarande är svårt att dela data trots att register finns och patienter generellt är positiva till att dela sin data. För att stärka Sveriges konkurrenskraft behövs bättre möjligheter för forskare att ta del av data och dela denna på ett ansvarsfullt sätt. Som det ser ut idag riskerar vi i stället att halka efter andra nationer vilket är problematiskt.

Läs också:

Rapport – Därför behövs en långsiktig nationell biobanksinfrastruktur