Snabbare och mer individanpassad cancerbehandling

Anders Ståhlberg arbetar med att ta fram nya sätt att upptäcka cancer med hjälp av blod- och urinprov. Proverna är enkla att ta och kan tas av en sjuksköterska, istället för att patienten ska behöva göra en dyr MRI- eller röntgenundersökning. Han forskar i nära samverkan med vården för att bidra till att de nya testerna görs rätt från början.

Att tidigt upptäcka cancer är avgörande för möjligheterna att behandla sjukdomen. Det är också oerhört värdefullt att så snabbt som möjligt kunna bedöma vilken effekt en behandling har. Anders Ståhlberg och hans forskargrupp på Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar sedan några år med detta.

– Vi utvecklar och anpassar nya metoder för att leta biomarkörer i kroppsvätskor, exempelvis blod och urin, som kan tala om för oss om en person har cancer eller inte. Testerna går även att använda för att visa hur bra patienten svarar på behandlingen.

Snabbare och mycket billigare

Tekniken bygger på att personer med cancer har skadat DNA från tumörceller som cirkulerar i blodet. Dessa molekyler går ofta att upptäcka i ett vanligt blodprov långt innan tumören är synlig via exempelvis tomografi, MRI, röntgen eller ultraljud.

– Det är också mycket enklare om en patient bara kan gå till sin vårdcentral och lämna ett prov istället för att behöva bokas in på exempelvis MRI eller röntgen. Det blir dessutom väldigt mycket billigare för vården.

Anders Ståhlberg är docent, och leder Sahlgrenska Universitetssjukhusets satsning på att utveckla framtidens cancerdiagnostik med hjälp av kroppsvätskor. Projektet stöds av Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet. Han är även verksam på Göteborgs universitet, där han gör mer grundläggande cancerforskning.

Är med och utvecklar biobankens verksamhet

Hela Anders Ståhlbergs forskningsverksamhet bygger på prov från patienter eller från hans forskargrupp på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och sparas i en biobank. I Anders Stålbergs fall Biobank Väst.

– Vi använder även prov från andra biobanker, men det är Biobank Väst som sköter kontakten med övriga biobanker.

Han är också i allra högsta grad med och utvecklar biobankens verksamhet.

– Vi har lite speciella krav på hur prov ska tas. Så vi är med och bygger upp nya provsamlingar. Funkar biobankens arbetsflöden med våra behov kanske det kan vara till nytta för andra också.

Han har även varit med och funderat kring hur biobanksmaterial på bästa sätt ska kunna skickas och användas runt landet.

Viktigt att ha kontakt med vården

De arbetar även i andra änden av processen, den kliniska vardagen.

– Vi är i samma lokaler som de som gör rutindiagnostik. Så vi jobbar kontinuerligt med dem. Den dag våra tester blir klinisk rutin ska alla veta vilka prov som ska tas. Det ska ju vara till så bra nytta som möjligt för patienten i slutändan, och då ska vi göra rätt från början innan de nya testerna börjar användas.

Han har gott hopp om att deras metoder ska gå att använda även för andra sjukdomstillstånd än cancer

– Våra metoder funkar nog på exempelvis autoimmuna sjukdomar, och kanske neurodegenerativa, och flera andra typer av sjukdomar. De fungerar även för att identifiera tidig organavstötning vid transplantation.

Säkra frysar och bra ordning

En hel del av Anders Ståhlbergs verksamhet handlar om att dra igång kliniska studier på nya markörkandidater. Det är en utdragen men nödvändig process.

– Vissa av de studier vi har kommer att löpa i tio år. Det kommer även att göras en del analyser efter att studierna är färdiga.

Utan biobankens stöd med att organisera och förvara prov från dessa studier skulle forskarna behöva ansvara för detta själva.

– Innan biobankerna var det någon driftig forskare som samlade in prov, och man skulle ha egna forskningssköterskor som biobankade prov. Nu vet vi att det finns någon annan som har säkra frysar och bra ordning.