Njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin

Genom att samla in, bevara och forska på biobanksprov vill Inga Soveri möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar.

– Visionen är att vi genom tillämpningen av våra resultat ska kunna erbjuda varje patient en mer individualiserad diagnos och behandling.

Inga Soveri är överläkare och docent i njurmedicin och projektkoordinator från Uppsala för det nationella projektet Svensk njurmedicinsk biobank. Projektet initierades 2016 och startade 2018 med praktiskt stöd från Biobank Sveriges provservicekoordinatorer (PSK).

– Vi samlar in biologiskt material i form av urin, plasma, serum och helblod från patienter som på klinisk indikation genomgår en njurbiopsi. Patienterna följs upp via Svensk Njurregisters biopsimodul där uppgifter om bland annat tidigare behandlingar registreras.

Ökad kunskap kan förhindra fysiska ingrepp

Patienter med primära njursjukdomar lämnar som regel vävnadsprov från njuren (njurbiopsi) för att en diagnos ska kunna ställas. Många av de olika primära njursjukdomarna är väldigt sällsynta. Det är därför viktigt att samla ihop en kritisk massa av prov för att kunna besvara forskningsfrågor och därigenom öka kunskapen om njursjukdomar.

– Det finns en hel del kunskapsluckor som behöver fyllas. Inom njursjukdomarna ser vi en stor heterogenitet i såväl behandlingsrespons som prognos inom samma diagnos bland patienter. Varför det är så, det vet vi inte.

Njurbiopsi i sig är en invasiv undersökning som betraktas som nödvändig men kanske kommer situationen att se annorlunda ut för patienter i framtiden.

–  Det vore bra om patienter inte behövde göra en njurbiopsi överhuvudtaget, utan att det räcker med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov som kan användas för att ställa diagnos, berättar Inga.

För att samla in prov i projektet tillfrågas patienterna idag före biopsitillfället om de är villiga att utöver rutinprover lämna ytterligare prov i forskningssyfte. Projektet kan sedan spara dessa prov i en biobank.

Sjukvårdsintegrerad biobankning en viktig förutsättning

Projektet använder sig av sjukvårdsintegrerad biobankning, en nationell modell där prov tas av vårdpersonal och hanteras via vårdens befintliga rutiner. Karolin Bergenstråhle som tidigare arbetat som provservicekoordinator inom Biobank Sverige och hjälpte till med att starta upp studien, menar att detta är ett kostnadseffektivt upplägg som delvis har möjliggjort prospektiv biobankning i projektet som vi ser idag.

– Att kunna beställa biobanksprov för forskning via journalsystemen i samband med att prov tas av diagnostiska skäl, det är en väldigt stor vinst, speciellt för mindre projekt som inte har samma tillgång till de ekonomiska resurser vi ser för de större folksjukdomarna. På så sätt och vis möjliggör infrastrukturen på lång sikt en mer jämlik vård, då även de som har en mindre vanlig sjukdom kan delta i forskning, utan att för den skull behöva ta sig till ett universitetssjukhus, förklarar Karolin.

– Jag håller helt med. Utan infrastrukturen för sjukvårdsintegrerad biobankning hade jag fastnat för länge sedan, betonar Inga.

Studien som i sig är prospektiv pågår runt om i Sverige på siter i Uppsala, Göteborg, Umeå, Skåne, Kronoberg, Värmland, Gävleborg och Östra Götaland. Inga Soveri vill inte tala utifrån specifika årtal men konstaterar ändå att insamlingen av prov går framåt.

– Nu är det hundratals prov i biobanken. Om vi fortsätter att växa kan vi inom ett par tre år börja göra uttag och analysera markörer. Dessutom har vi bra patientuppföljning via Svenskt Njurregister.

Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap och i förlängningen bättre vård för patienter med njursjukdomar.