Bättre förebyggande behandling mot magcancer
Magsäckscancer är en av de vanligare cancerformerna och den tredje vanligaste orsaken till att människor dör i cancer. Varje år upptäcks runt 1000 nya fall i Sverige. I mer än hälften av fallen ligger en infektion av bakterien Helicobacter pylori bakom insjuknandet. Genom att följa personer som får magsäckscancer försöker forskarna lära sig mer om hur bakterien ger upphov till cancern för att kunna hitta anpassade behandlingar.
Joar Franzén är doktorand på Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet i Stockholm. Han deltar i ett forskningsprojekt under ledning av professor Wimin Ye där de försöker identifiera om det finns vissa varianter av Helicobacter pylori som medför större risk för en patient att utveckla cancer än andra varianter.
– Vi vet att i exempelvis Indien och delar av Afrika har en betydligt större andel av befolkningen den här bakterien i magen än i Sverige, ändå är det relativt sett få som får magsäckscancer i de områdena. Vi försöker ta reda på vad det beror på.
Skräddarsydd antibiotika
Ett skäl skulle kunna vara att vissa varianter av bakterien oftare ger upphov till cancer än andra varianter. Om det är så skulle det gå att skräddarsy antibiotika mot dessa varianter, och på så sätt eliminera risken att bakterierna leder till cancer.
– Det kan vara så att vissa varianter faktiskt skyddar mot cancer och vissa varianter kanske fyller en funktion i bakteriefloran i magen. De varianterna vill vi inte döda av misstag. Sedan vill vi hålla ner användandet av antibiotika och bara använda antibiotika där det verkligen är motiverat.
Bättre kunskaper om kopplingen mellan Helicobacter pylori och magsäckscancer kan även vara till nytta för andra forskare som arbetar med andra orsaker till magsäckscancer.
– När vi vet vilka varianter av den här bakterien som orsakar cancer så ger det information om cancerns ursprung och kanske om andra faktorer som orsakar cancer. Det gör att andra forskare kan rikta in sin forskning bättre.
Måste ha prov från innan patienten blev sjuk
Projektet Joar Franzén är inblandad i heter Stomach Biopsy Cohort, ett minst sagt ambitiöst projekt. Som en del av projektet har de gått igenom data från olika register för alla svenskar som gjort en gastroskopi från 70-talet och fram till 2014. Det är nästan en halv miljon människor.
– Det är lite problematiskt att forska på det här. Man skulle kunna tänka sig att vi skulle titta på om personer med cancer har andra varianter av bakterien i magen än personer som inte har cancer. Men så enkelt är det inte.
När cancern utvecklas så ändras miljön i magen. Det kan leda till att det inte längre finns några Helicobacter pylori kvar i magen eller att de som finns har muterat. Det gör att det inte går att säga vilken variant som fanns innan cancern. Med hjälp av prov från biobanker blir det dock möjligt att titta tillbaka och undersöka hur patienternas bakterieflora såg ut innan cancern bröt ut. Joar berättar att det inneburit ett stort arbete att etablera kontakt och skicka ansökningar till alla större biobanker i Sverige, men att det har funkat bra.
– Man kan konstatera att utan biobankerna hade det inte gått att göra det vi gör.