Ny individanpassad behandling för IBD
Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, är en allvarlig sjukdom som varje år drabbar flera tusen svenskar. Jonas Halfvarsson leder ett forskningsprojekt som ska ta fram mer individanpassade behandlingar för IBD. Forskningen bedrivs i nära samverkan med vården, och har redan resulterat i nya behandlingar.
I Sverige drabbas ca 3 000 individer varje år av inflammatorisk tarmsjukdom (Inflammatory Bowel Disease, IBD), och det totala antalet sjuka börjar närma sig 100 000. Andelen som insjuknar ökar dessutom bland unga och äldre. Orsaken till detta är inte känd, men det finns forskning som pekar på att kosten kan vara en orsak.
Sjukdomen kan ge stora problem, och symptomen består vanligtvis av diarré, som kan komma plötsligt, men kan även vara ont i magen, blod i avföringen, viktnedgång och feber. Den kan leda till livslång medicinering, sjukhusvistelser, återkommande sjukskrivningar och ofta ett behov av kirurgiska ingrepp.
Vanligtvis insjuknar drabbade när de är 15–35 år gamla. Detta leder till höga både mänskliga och samhälleliga kostnader, eftersom dessa personer har allvarliga problem och behöver mycket sjukvård under många år.
Tidig och individanpassad behandling
Jonas Halfvarsson är professor i gastroenterologi vid Örebro universitet, och forskar på Crohns sjukdom och ulcerös kolit, de vanligaste formerna av IBD. Han leder också det nordiska projektet Nordtreat, som ska ta fram en individanpassad behandling för just IBD.
– Dessa sjukdomar är stora bekymmer. Vi har dåliga verktyg för att identifiera vilka som kan utveckla sjukdomen. Vi saknar enkla kriterier för att ställa diagnos, och har begränsade möjligheter att förutspå hur det ska gå för den enskilda individen.
Jonas Halfvarsson försöker identifiera biologiska markörer som är specifika för sjukdomarna. Markörerna kan vara exempelvis proteiner eller specifika delar av arvsmassan.
– Vi vill sedan använda dessa markörer för att kunna förutse vem som kommer att få sjukdomen, hur allvarlig den kommer bli, och hur personen kommer svara på olika behandlingar.
Målet är att tidigare i sjukdomen kunna sätta in en behandling som verkligen är anpassad efter just den individen. Detta är också något som redan är på väg in i den kliniska verksamheten, där patienter som riskerar att få ett allvarligt sjukdomsförlopp ska få kraftfull medicinering redan från början, till skillnad från dagens behandling, där man istället successivt trappar upp behandlingen om patienter inte blir bättre.
”Utan insamlat material kommer vi ingenstans”
För den forskning Jonas Halfvarsson gör är biobanker en kritisk resurs.
– Biobankerna utgör basen för den här typen av forskning. Utan insamlat material kommer vi ingenstans.
Proverna från biobanken gör att de exempelvis kan leta efter markörerna i prover som patienterna lämnade innan de blev sjuka, och jämföra med nytagna prover.
– Vi använder dels befintliga biobanker, både ”populationsbaserade” och specifika biobanker, som det unika svenska tvillingregistret. Dessutom leder jag också nationella studier där vi etablerar provsamlingar som är speciellt avsedda för de här frågorna.
Stor förmån att både forska och arbeta som läkare
Vid sidan av sin forskning är Jonas Halfvarsson överläkare inom detta område, och är kliniskt aktiv vid universitetssjukhuset i Örebro.
– Det är lite av en utmaning att kombinera rollerna. Men det ger också en fantastisk glädje. De båda rollerna korsbefruktar varandra, jag kan ta med erfarenheter från min kliniska verksamhet till forskningen och tvärtom på ett sätt som gör båda jobben mer intressanta och spännande. Så det är en stor förmån att kunna kombinera dem. Men dygnet har bara 24 timmar, så visst blir det vissa kompromisser.