Hur ska prov som tas för forskning utanför en vårdgivares verksamhet hanteras?

Prov som tas utanför en vårdgivares hälso- och sjukvårdsverksamhet omfattas inte av nuvarande biobankslag. Detta gäller oavsett om de aktuella proven sparas eller ej. Observera dock att sådana prov omfattas av etikprövningslagen och ska anges i etikansökan. Övrig lagstiftning som reglerar forskning, såsom sekretess och GDPR, gäller även för provhantering.
Ett exempel på prov som inte omfattas av biobankslagen är prov som tas på en forskningsinstitution eller ett läkemedelsbolag från en frisk försöksperson, som rekryterats via en annonsering (där inte någon vårdgivares namn är inblandat). Notera att det är viktigt att tillse att försökspersonen inte på något sätt kan uppfatta att provtagningen tas inom vårdgivares verksamhet. Prov som tas i rättsmedicinsk verksamhet är ytterligare ett exempel på prov som inte omfattas av biobankslagen.
Notera att Biobank Sverige rekommenderar att även prov som samlas in utanför hälso- och sjukvården, och ska förvaras, i princip ska hanteras såsom att de omfattas av biobankslagen. Detta så att alla provgivare får samma fullgoda skydd avseende den personliga integriteten. Detta medför att provgivaren ska tillfrågas om samtycke till att prov sparas och för vilka ändamål prov får användas. En ansvarig för proven (provsamlingsansvarig) ska vara utsedd och denne ansvarar för att provens kvalitet säkras och provgivarens integritet skyddas. Personuppgifter som hör till prov ska finnas i ett IT-stöd eller register så att personer med behörighet kan söka efter enstaka prov eller provsamlingar; detta för att möjliggöra en provgivares rätt att återta sitt samtycke. Vid utlämnande av prov till en annan huvudman ska ett avtal upprättas mellan den provsamlingsansvariga och den mottagande parten gällande hur prov får hanteras. Provsamlingen står ej under tillsyn och ska inte anmälas till Inspektionen för vård och omsorg.