Intervju om digitala biobanksansökningar: “Vi siktar på en första delleverans under början av 2026”

I en ansats att förenkla för både forskare och prövare som vill använda prov och samtidigt minska arbetsbelastningen för biobankerna, arbetar Biobank Sverige med en digitalisering av processen för biobanksansökan. Vi har träffat Hanna Fransson som är produktägare för Svenska biobanksregistret (SBR) och som leder arbetet med digitaliseringen.

Hej Hanna!

Berätta, hur går arbetet med digitaliseringen av biobanksansökan?

– Det går bra, men det är mycket utredningsarbete. Mycket handlar om att hitta ett nationellt perspektiv på hela ansökan och att förstå vad biobankslagen faktiskt ställer för krav. Vad är det för information som vi måste få in enligt lag? Vad är det för information som vi måste granska? Det är sådana saker som vi tittar på.

Arbetar ni med att digitalisera hela ansökningsprocessen eller är det bara vissa delar av den som ni jobbar med?

– Styrgruppen för SBR har prioriterat att börja med den regulatoriska processen för ansökan, samtidigt ska vi ta höjd för de delar som längre fram kan påverka det operativa. Egentligen innefattar den digitala ansökan Biobank Sveriges alla dokument som ingår i dokumentserierna T och L samt MTA (Material Transfer Agreement).

Det gäller både akademiska studier och kliniska prövningar?

– Ja.

Rent praktiskt, hur går det till om jag vill ansöka digitalt?

– När vi har lanserat tjänsten kan sökanden logga in i Biobank Sveriges ”Ingång för forskning” som är en del av SBR. Som inloggad kan du göra hela din ansökan, hela vägen fram till en digital signatur. För att kunna signera digitalt behövs ett svenskt personnummer men det finns inga sådana krav för att fylla i ansökan.

Utöver en digital ansökningsprocess, finns det ytterligare funktioner för den som ansöker digitalt?

– Som användare kommer du att kunna följa dina pågående studier. Det blir också enklare att justera pågående ansökningar eller göra ändringsansökningar. Dessutom blir det möjligt att få påminnelser när ett avtal är på väg att löpa ut och instruktioner för vad som då behöver göras.

– Sedan tidigare har vi också funktionen ”sök prov” som är en sorts feasibility-tjänst baserad på data från regionernas system där de registrerar alla vårdprov. Här kan forskare få en indikation om antalet prov med vissa egenskaper som finns i regionernas biobanker och som då potentiellt kan användas i forskningsprojekt. På detta vis kan forskare undvika att samla in nya prov i onödan.

När tror du att forskarna och prövarna kan börja ansöka digitalt?

– Att fullt ut kunna ansöka digitalt kommer nog att dröja några år. Vi siktar på en första delleverans under början av 2026 som fokuserar på de etiska ramarna som säger vad studien får göra. Den första lanseringen kommer att innehålla L-dokumenten och fokusera på studier som inte är kliniska prövningar.

– Planen är sen att stegvis jobba med de resterande blanketterna tills dess att hela ansökningsprocessen finns på plats. På det viset kommer vi att kunna erbjuda mer stöd till användarna vid varje ny uppdatering och samtidigt få in viktig kunskap och se att vi är på rätt väg.

Slutligen, vilka fördelar ser du för biobankspersonal som arbetar med digitala ansökningar?

– Mycket handlar om ett förbättrat processtöd genom ökad spårbarhet och en bättre överblick. Som personal kommer du att kunna ta över ansökan från en kollega och veta var i processen som ärendet befinner sig när du ska göra granskningen. Det kommer också att finnas möjlighet till digitala checklistor som stöd för att kontrollera inkomna ansökningar.

– När hela processen för digital ansökan finns på plats och avtal har tecknats, då skapas en studie i SBR med tillhörande provsamlingar och alla avtal. Det blir då möjligt för personal att se vilka pågående studier som sker nationellt och i vilka regioner de pågår. Målet är att SBR ska vara den enda källan som behövs för att ha full kontroll, man ska inte ska behöva hantera ansökningar i Excel-filer eller pärmar.