Switch to english language
x
English
Till startsidan för Biobank Sverige

”Synlighet för våra provsamlingar medför ökade möjligheter”

Biobank Sverige har mött Tobias Sjöblom som förklarar fördelarna med forskningsinfrastrukturen BBMRI-ERIC, vad Finland gör så bra inom biobankning och utmaningarna med internationell samverkan.

I sin roll som professor men också prefekt för Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, har Tobias Sjöblom en lång erfarenhet av internationell samverkan och forskning. Som verksam inom Biobank Sverige delar han med sig av sina tankar i en längre intervju.

BBMRI-ERICs tidigare generaldirektör Erik Steinfelder, beskrev nyligen biobankerna som dolda, hur upplever du biobankers synlighet idag?
– Det finns olika sätt att se på biobanker i olika delar av Europa. I de länder där biobankning har lägre förtroende bland befolkningen ligger fokus på att lyfta fram säkerheten. I Sverige har vi en större tillit till våra myndigheter och vi är mer positivt inställda till att lämna prov, både för vård och forskning men också till att delta i medicinska forskningsstudier generellt.

Finns det något vi i Sverige skulle kunna göra bättre?
– Vi behöver en ny biobankslag i linje med det utredningsförslag som ligger. Sedan kan vi alltid vara mer synliga men det viktigaste är att de som vill ge prov får den information som de behöver men också att de som använder prov förstår hur de ska kunna göra det. Här behöver vi förenkla den omfattande dokumenthanteringen som finns idag. Användarna behöver prov med tillhörande data av olika slag, och den kopplingen behöver underlättas juridiskt och praktiskt.

Sverige representeras internationellt i BBMRI-ERIC genom Biobank Sverige. Vad ser du för vinster med det?
– Det sker ett gemensamt arbete inom provkvalité och standardisering som är värdefullt. BBMRI är även biobanksvärldens röst gentemot EU-kommissionen och direktoraten. Infrastrukturen tillhandahåller dessutom en gemensam provsamlingskatalog och går nu vidare för att skapa sökbarhet på provnivå i europeiska biobanker genom IT-lösningar. Synlighet för våra provsamlingar medför ökade möjligheter att medverka i europeiska forskningsprojekt.

Covid-19 har enligt många möjliggjort nya samarbeten internationellt. Upplever du en skillnad där jämfört med situationen före pandemin?
– Det är ibland svårt att samverka internationellt runt fysiska prov, exempelvis har varje europeiskt land sin egen lagstiftning inom det här området. Samverkan kring data är oftast enklare att genomföra, och i samband med Covid-19 finns det tydliga krav och behov av samarbete vilket katalyserar utveckling i området. Vi går mot en tid där analyser av prov görs lokalt men ingår i ett globalt forskningssammanhang.

Är det egentligen data och möjligheten att dela data med andra länder som är mest intressant för Sverige?
– Finland är ett föregångsland som har kommit mycket längre i att ha gemensam syn såväl som genomförande kring prov och data. De kan gemensamt interagera med externa aktörer som företag eller forskare i andra länder och har en mycket mer sammanhållen struktur på det viset. För att Sverige ska kunna återta mark internationellt är viktigt att ha bra lagstiftning och nationella strukturer, både när det gäller prov och den forskningsdata som genereras ur prov.

Om du får blicka framåt några år, vad skulle du vilja se från Biobank Sverige?
– Att tydliga förbättringar för våra användare leder till en ökad användning av prov för forskning, vilket i sin tur leder till framsteg inom forskning, vård och innovation. Jag vill att de stora gemensamma strukturella projekten som det svenska biobanksregistret (SBR/NBR) och andra projekt som underlättar uttagstöd och harmonisering är genomförda 2024. Jag hoppas att vi kan lämna över något färdigt sett till dagens förutsättningar. Vi kan dock först komma dit när vi har gjort det arbetet som idag pågår inom Biobank Sverige.

Dela på Facebook Dela på Twitter Dela på LinkedIn

Länkar

Sök

Arkiv