Nyheter

FRÅN BIOBANK SVERIGE, Augusti 2023. #35

Ny biobankslag sedan 1 juli

Sverige fick en ny biobankslag den 1 juli 2023. Biobank Sverige kommer att fortsätta arbetet med att underlätta implementeringen av lagen. Här har vi samlat några värdefulla länkar:

Multicenterprincipen tas bort

Den nationella principen för multicenterstudier upphör i samband med den nya biobankslagens ikraftträdande den 1 juli. Principen har tidigare utvecklats och förvaltats av Biobank Sverige som ett stöd för att uppfylla biobankslagens krav på spårbarhet.

I samband med att den första biobankslagen kom år 2003, arbetade en projektgrupp fram riktlinjer på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för multicenterstudier med nyinsamling av prov som ska utlämnas. Multicenterprincipen var då ett sätt för att nationellt och på ett harmoniserat vis förenkla hanteringen av avtal för beslut om utlämnande av prov samt uppfylla biobankslagens krav på spårbarhet.

Multicenterprincipen hanterar specifikt krav i den biobankslag (2002:297) som gäller fram till 1 juli 2023, där alla prov som samlas in för forskning inom en vårdgivares verksamhet först måste registreras hos vårdgivarens biobank. Principen har genom åren förvaltats och uppdaterats av Biobank Sverige och har använts för nyinsamlade forskningsprov som för en och samma studie utlämnats från flera regioners e-biobanker till en ny mottagande biobank.

Multicenterprincipen innebar att hanteringen av avtal och beslut om utlämnande togs av ett Regionalt Biobankscentrum (RBC), där RBC-chefen hade fullmakt för samtliga berörda regioner att fatta beslut på deras uppdrag. Genom att i varje region inrätta särskilda register, så kallade e-biobanker, garanterades spårbarheten enligt biobankslagen.

Multicenterprincipen upphör att gälla 1 juli

Med den nya biobankslagen som träder i kraft 1 juli 2023 försvinner behovet av multicenterprincipen som därmed också tas bort. I praktiken innebär förändringen en förenklad administration för biobanksverksamheterna och färre steg i processen för den som söker tillgång till prov. Det kommer alltså fortsatt att gå att nyinsamla prov från flera platser men utan multicenterprincipen som en nödvändig del i detta om det finns en ansvarig biobank.

Kommer avtal enligt Multicenterprincipen att finnas kvar?

Nej, efter 1 juli 2023 går det endast att använda multicenterprincipen för att göra ändringar i avtal för pågående studier.

För ändringar av avtal som redan är tecknade enligt multicenterprincipen kan dessa endast förändras för pågående studier via:

  • blankett N2 för forskning som regleras av etikprövningslagen och
  • blankett T1 eller T1a för kliniska prövningar och prestandastudier som regleras av EU-förordningar (CTR, MDR och IVDR).

Vilka avtal krävs framgent när nyinsamlade prov ska tas?

Alla prov ska inrättas i en biobank men det behöver inte vara inom den vårdgivare där nya prov tas. Det behöver alltid stå klart vem som ska vara ansvarig biobankshuvudman. Om prov tas inom regioner behövs alltid en överenskommelse där det framgår vem som ska vara ansvarig biobankshuvudman.

Om en regions biobank ska vara ansvarig biobankshuvudman behöver biobanken alltid kontaktas tidigt i processen för att upprätta denna överenskommelse. Detta då regionen kan komma att bli ansvarig biobank om mottagaren inte har en biobank.

Proven inrättas i biobanken via beslut av biobanksansvarig. Om prov ska inrättas i en vårdgivares biobank används blankett L1.1 eller T1.1 (för kliniska prövningar som CTR, MDR och IVDR).

Om nyinsamlade prov ska samlas in från flera regioner och sedan förvaras i en och samma biobank, används blankett L7 (för forskning som regleras av etikprövningslagen) eller blankett T7a (för kliniska prövningar). Blanketterna används för att informera berörda regioner om att en annan biobank har tagit över ansvaret för prov insamlade inom regionen.

För nya avtal tecknas dessa på aktuella blankettmallar tillgängliga via biobanksverige.se/dokument

Biobank Sverige lanserar lärplattform

Biobank Sverige lanserar en ny lärplattform för att möta den stora efterfrågan som finns på digitala utbildningar. Syftet är att öka kunskapen om biobanker och biobankslagen men också hur man ansöker om tillgång till prov. Alla kurser blir både öppna och kostnadsfria.

Biobanksområdet är komplext och kraftigt reglerat men innebär också stora möjligheter. Ett av Biobank Sveriges huvudsyften är därför informationsspridning och utbildningsinsatser för att förenkla för den som vill ansöka om tillgång till prov men också för att bidra till att biobankslagen följs.

Genom åren har fysiska kurser genomförts runt om i Sverige men ofta är det först när biobanksansökan skrivs som exempelvis en forskare vill veta mer om hur man praktiskt får tillgång till prov, något som gör digitala kurser högaktuella.

Digitala utbildningar – ett framgångsrecept

Biobank Sverige har sedan tidigare tillhandahållit två digitala kurser, dels en e-kurs om biobankslagen, dels en snabbguide för ansökan om tillgång till prov. Kurserna som utvecklades i samarbete med LIF, ASCRO och Läkemedelsakademin (vid Apotekarsocieten) har varit uppskattade och kommer också att finnas kvar framöver efter att vissa justeringar har gjorts med anledning av den nya biobankslagen. Den stora skillnaden blir egentligen att kurserna tillgängliggörs via Biobank Sveriges egna lärplattform.

– Vi hoppas att lärplattformen ska bidra till en bättre förståelse vid ansökan om tillgång till prov för forskning och kliniska prövningar. Ett tydligt syfte är effektivisera processen för tillgång till prov genom att reducera antalet inkomna frågor. Det är viktigt därför att forskare och företag tar del av våra kurser, inte minst då många forskare och personal vid biobanker har lyft fram digitala utbildningar som ett önskemål i vårt fortsatta arbete med utbildningsinsatser, säger Sonja Eaker Fält, ordförande Biobank Sveriges beredningsgrupp.

Ökad kunskap på användarens villkor

Med en egen lärplattform är målsättningen att Biobank Sverige ska kunna öka kunskapen om biobanker i stort bland vårdpersonal, forskare och företag. I samband med att den nya biobankslagen träder i kraft finns exempelvis ett tydligt behov att utbilda och informera vårdpersonal. Den första nya e-kursen är därför framtagen för målgruppen provtagande personal och handlar om information- och samtyckeskrav i nya biobankslagen.

– Att ha en egen lärplattform ger stora möjligheter att skapa riktade utbildningar utifrån olika målgruppers behov, så tveka inte att kontakta Biobank Sverige angående vad som önskas, säger Gunilla Bergström, nationell koordinator för utbildning Biobank Sverige.

Alla digitala kurser kommer att vara helt kostnadsfria och kräver dessutom ingen registrering. På sikt är planen att också tillgängliggöra kurser på engelska.

Följande e-kurser finns tillgängliga idag:

  • Biobankslagen – Information och samtycke för vårdprov
  • Quiz – Vad kan du om biobankslagen?

Du hittar lärplattformen via biobanksverige.se/utbildning

Ytterligare kurser planeras redan i höst. Har du förslag eller önskemål kring kommande digitala utbildningar är du välkommen att kontakta kommunikation@biobanksverige.se

Ny nationell prislista för kliniska prövningar

Biobank Sverige har beslutat om en nationell prislista för kliniska prövningar och prestandastudier som involverar biobanksprov. Prislistan gäller regionala biobankscentrum (RBC) och regionernas biobanker och börjar gälla 1 juli.

Sedan EU-förordningarna för kliniska prövningar och prestandastudier (CTR, MDR, IVDR) började tillämpas skickas biobanksansökan in till en gemensam nationell kontaktväg och fördelas sedan internt till ett granskande RBC (Regionalt Biobankscentrum).

I och med denna nya rutin har ett arbete gjorts för att utvärdera och harmonisera prissättningar nationellt för denna typ av studier som också involverar biobanksprov. Biobank Sverige har med anledning av detta tagit fram en nationell prislista för granskning av biobanksansökan och upprättande av biobanksavtal.

– Att RBC granskar biobanksansökan parallellt med ansökan om klinisk prövning innan beslut gör att sponsorn har en möjlighet att korrigera dokumentationen innan beslut, något som också minskar risken för ändringsansökningar. RBC gör också en granskning av den samlade dokumentationen, oavsett hur många biobanker som är berörda. Granskningen i sig är harmoniserad oavsett vilket RBC som utför den, något som möjliggör och är grunden till framtagandet av en nationell prislista, säger Hanna Schierbeck, nationell samordnare för Biobank Sverige.

Genom prislistan blir det lättare att i ett tidigt stadie få till en kostnadskalkyl kring studier som involverar biobanksprov, oavsett region. Den nationella prislistan innehåller bland annat prisuppgifter för biobanksansökan respektive ändringsansökan. Aktuella priser börjar gälla från och med 1 juli 2023.

Se prislistan för kliniska prövningar och prestandastudier – biobanksverige.se/forskning/klinisk-provning/prislista/

I fokus: PKU-prov screening, analys och biobank

I en rapport från tidigare i år beskrivs nyföddhetsscreeningen med PKU-prov i Sverige, samt den unika PKU-biobanken.

Du hittar rapporten via biobanksverige.se/publikationer

Se också våra två intervjuer kring PKU-provet och dess betydelse:

Ordförande Svenska PKU-föreningen: ”En gång i timmen föds ett barn någonstans i världen som har PKU och som inte vet om det”

Biobank Sverige har träffat Marcus Strandepil som är ordförande för svenska PKU-föreningen och som har en son diagnostiserad med Fenylketonuri (PKU). Vi diskuterar innebörden av PKU och betydelsen av nyföddhetsscreening och PKU-provet.

Hur skulle du beskriva PKU?

– PKU är en sjukdom som är väldigt bred där man kan ha mild PKU eller också klassisk PKU, som är den värsta varianten. Den som har PKU saknar ett enzym i levern som bryter ner 1 av 20 essentiella aminosyror som bildar protein. Enzymet heter fenylalanin-hydroxylas och aminosyran heter fenylalanin (FA), där vi i västvärlden äter för mycket FA men det är inget konstigt utan vi gör oss av med det överskottet utan problem. Om du däremot har PKU kan du inte kan göra dig av med överskottet, det går inte att bryta ner det. Om du har PKU och ändå får i dig ett överskott av FA kommer det istället att brytas ned till ett gift som sedan sätter sig i hjärnan och gör att den som har PKU blir gravt utvecklingsstörd.

Hur ser din egen relation ut till PKU?

– Min son Victor är 6 år och har klassisk PKU. Dessutom är jag ordförande i svenska PKU-föreningen. Vi fick beskedet om Victors diagnos när han var 11 dagar, vilket är ganska sent. Det var den 30 december och vi ställde in våra nyårsplaner. Jag började leta information och lyckades hitta en PKUsida från Storbritannien som verkade aktiv och på nyårsafton skickar jag en fråga. På bara fyra timmar hade jag fått 35 svar som alla sa samma sak: Victor kommer att kunna få ett helt perfekt liv, ett normalt liv förutsatt att han håller sig till en galet strikt diet.

Hur viktigt var det att få en diagnos i det skedet som ni fick den?

– Egentligen är det så enkelt som att en PKU-patient som inte vet om sin sjukdom fortsätter bara att höja sina värden. Det är den långsiktiga påverkan på hjärnan som är skadlig och desto yngre man är desto allvarligare är det, de första dagarna är därför otroligt viktiga. Det var också därför som specialistläkaren som vi träffade med Victor valde att skicka ut en påminnelse till alla BB-mottagningar i Skåne. I riktlinjerna står det nämligen att PKU-prov ska tas direkt på nyfödda barn efter 48 timmar. Det påminde specialistläkaren om och det tycker jag understryker vikten av det här.

Hur ser behandlingen ut för Victor idag och hur mår han?

– Han är för ung för någon form av farmaceutisk behandling så allt handlar om kosten där vi räknar, väger och mäter allt han får i sig och allt han lämnar ifrån sig på tallriken. Han äter ungefär 10 gram naturligt protein per dag men en stor del av hans kost består av olika specialprodukter. PKU är nämligen ingen allergi, det går inte att stryka någonting ifrån hans kost utan det handlar om att kraftigt begränsa intaget av protein och då specifikt FA utan att ta bort det helt. I övrigt mår Victor bra och växer som han ska.

Du är ordförande för svenska PKU-föreningen. Hur fungerar arbetet där?

– Vi har en informationskanal (webbplats) för nyblivna föräldrar där vi berättar vad PKU är. Vi har också en väldigt aktiv Facebook-sida, där du kan ställa en fråga och få svar direkt. Sedan inom svenska PKUföreningen följer vi också forskning och utveckling. Det finns två gigantiska organisationer på marknaden; amerikanska FDA och motsvarande inom EU som heter EMA. Organisationerna godkänner produkter och då gäller det att hänga med och se vad som är på gång. Sedan finns också andra lösningar och behandlingsformer som är intressanta. Vi samtalar med läkemedelsföretag och även andra typer av företag som producerar olika specialprodukter. Företagen är intresserade av att ha ett patientperspektiv och vi är intresserade av att kunna påverka vad de väljer att prioritera inom sin utveckling.

Du nämner läkemedelsföretag, finns det läkemedel som är aktuella i Victors fall?

– Enligt studier finns det inga läkemedel som är intressanta för just Victor som har klassisk PKU. Däremot finns det en behandlingsform som heter Palynziq. Där används sprutor för att ersätta det enzym som saknas och du kan då gå från att vara en klassisk PKU-patient till att kunna äta helt normalt. Den här typen av behandling leder alltså till en tydligt förhöjd livskvalitet. Du kan gå på restaurang utan att behöva räkna och mäta vad du äter. Du kan också resa utan att behöva oroa dig över att ditt handbagage – som innehåller två veckors livsmedel – absolut inte får försvinna.

Det finns en möjlig lösning redan idag menar du?

– Palynziq är ganska nytt och har 16-årsgräns men är godkänt både av FDA och EMA och används i Europa inom exempelvis Tyskland. Det är godkänt också i Sverige så det får lov att förskrivas men TLV (Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket, reds anm.) har inte kommit överens med leverantörerna om en prislapp än. Så där står vi just nu. Vi har en fantastisk behandlingsform som används i flera andra delar av världen medan Sverige ligger efter. Lena Hallengren vår tidigare socialminister har både fått ett uppdrag och sedan gett ett uppdrag till TLV att utreda detta. För det handlar inte bara om PKU utan om i princip alla sällsynta diagnoser, där systemet som TLV använder idag för att räkna ut den socioekonomiska effekten av läkemedel snarare är utformat för blodtryckssänkande mediciner eller liknande som används i väldigt stora volymer.

På en generell nivå, hur ser det ut om man jämför PKU i Sverige med andra länder?

– Man kan säga att en gång i timmen föds ett barn någonstans i världen som har PKU och som inte vet om det. Det är värt att tänka på. I Sverige har vi det väldigt bra. Här finns den nationella nyföddhetsscreeningen och tillgång till mediciner och specialprodukter. Genom livsmedelsanvisningar som liknar recept får vi dessutom specialprodukterna i princip gratis.

Nyföddhetsscreeningen infördes redan 1965 i Sverige och PKU-provet är frivilligt. Vad skulle du säga till de föräldrar som funderar på om de ska ta PKU-provet eller inte?

– Sluta fundera. Alternativet är att du inte får veta om diagnosen förrän ditt barn kanske har fyllt tre år och då är det redan för sent. Då har du faktiskt som förälder varit med och skapat hjärnskadorna. PKU-provet handlar dessutom inte om att stoppa in någonting i kroppen utan om att lämna ett blodprov för att få information. Det har ingen dött av, tvärtom.

Intervju Nathalie Fessé Ljungbäck: ”Santiago hade kanske inte funnits idag om vi inte hade upptäckt hans sjukdom”

Svår kombinerad immunbrist (SCID) är den senaste sjukdomen att läggas till i Sveriges nationella nyföddhetsscreening för PKU-prov. Biobank Sverige har träffat mamman Nathalie Fessé Ljungbäck som berättar om sin sons väg mot tillfrisknande och betydelsen av nyföddhetsscreening och PKU-provet.

När fick ni veta att Santiago led av svår kombinerad immunbrist (SCID)?

– Jag fick ett telefonsamtal på min födelsedag i november 2021. Santiago var bara 1,5 vecka och en läkare berättade att en avvikelse hade hittats i PKU-provet. Vi fick ta nya blodprov dagen efter och senare på kvällen ringde läkaren igen och berättade att Santiago hade en sjukdom som kallas SCID och att han måste stamcellstransplanteras för att bli botad och överleva. Allting rasade. Det enda jag hörde var att Santiago inte skulle överleva.

Det måste ha varit jättetufft för er som föräldrar. Hur gick ni vidare?

– Veckan efter träffade vi läkarna för första gången för att diskutera Santiagos behandling och vi fick då ett helt annat hopp. De berättade att genom den tidiga upptäckten av sjukdomen hade vi goda möjligheter att hålla Santiago infektionsfri. De förklarade för oss att innan 2019 (då SCID för första gången ingick i nyföddhetsscreeningen i Sverige, reds anm.) var barnen som diagnostiserades många gånger för sjuka eller hade hunnit avlida innan en stamcellstransplantation kunde bli aktuell. Vi förstod då att tack vare PKU-provet och nyföddhetsscreeningen hade vår son goda chanser att klara sig.

Hur har det varit rent praktiskt att leva med SCID?

– När vi fick veta att Santiago var infektionskänslig berättade läkarna att för att en stamcellstransplantation skulle kunna gå att genomföra var det viktigt att vara infektionsfri. Vi valde att totalisolera oss för att öka Santiagos chanser till en transplantation. Vi bytte handdukar och lakan varje dag samtidigt som vi spritade alla ytor och städade. Jag var själv uppe sent på nätter och dubbelkokade alla flaskor och spritade till och med mjölkpaketen. Vi var lite knäppa inser vi nu i efterhand men för oss fanns det inget alternativ. När vi hade fått upp hoppet om att det fanns goda chanser att Santiago kunde överleva, då såg vi det som vår uppgift att hålla honom infektionsfri. Vi lever fortfarande väldigt isolerat även om våra föräldrar har fått besöka oss.

Jag vet att ni tidigare sökte en donator via Tobiasregistret och att det var lite extra utmanande sett till er DNA uppsättning. Hur har det gått för er med att hitta en lämplig donator?

– Vi började med att söka efter en donator genom Tobiasregistret och hade nästan gett upp hoppet när vi fick veta att en kvinna från Tyskland ville donera stamceller. Vi var jätteglada och planerade in transplantationen, men samma dag som Santiago låg nedsövd inne på sjukhuset och opererade CVK:er (central venkateter, reds anm.) kom läkaren plötsligt in och berättade att tyskan valt att inte medverka längre eftersom hon inte ville sövas ner. Hon kunde tänka sig att donera perifer via blodet eller armarna men eftersom stamceller från benmärg är att föredra vid behandling av små barn valde vi att leta vidare. Vi hittade sedan ytterligare en donator i USA men tyvärr klarade han inte hälsokontrollen. Läkarna gav oss då beskedet att någon av oss föräldrar behövde vara donator i stället eftersom Santiago hade hunnit bli ett halvår. Både jag och min man var ungefär 50% matchning för Santiago och vi valde att gå vidare med mig som donator för en så kallad haploidentisk transplantation.

Hur mår ni och Santiago idag?

– Vi fick nyligen reda på att stamcellstransplantationen som vi genomförde i maj var lyckad. Vi väntar egentligen bara på att Santiagos värden ska stiga till rätt nivåer. Om några veckor ska vi börja med en vaccinering eftersom Santiago har börjat producera t-celler och b-celler. Efter det kommer vi att vänta på att immunförsvaret ska utvecklas och bli så starkt och bra att vi kan leva ett normalt liv. Läkarna tror att det ska gå nästa sommar, även om jag tvivlar på att vi är där redan då. Vi får nog ta små steg i taget. Den glädjen vi känner nu har vi inte upplevt tidigare utan det har varit en period på nästan ett år av ovisshet och rädsla, men nu ser det ljust ut.

Hur ser du på PKU-provet och dess betydelse?

– Vi är oerhört tacksamma för de förutsättningar som vi har fått. Santiago hade kanske inte funnits idag om vi inte hade upptäckt hans sjukdom genom nyföddhetsscreeningen. Jag ser det som den största gåvan i livet.

Unik covid-provsamling tillgänglig för forskning

Biobank Sverige öppnar nu upp en nationell samling av covid-19-prover för att underlätta mer forskning. Tillsammans med regionerna och Nationellt Pandemicenter vid Karolinska Institutet, där proverna förvaras, har Biobank Sverige tagit fram en ny ansökningsprocess som möjliggör ny kunskap om covid-19 och smittspridningen i Sverige.

En stor mängd prov sekvenseras vid Nationellt Pandemicenter (NPC) vid Karolinska Institutet som med stöd av smittskyddslagen också förvarar många prov åt regionerna. Med tiden har mängden prov som förvaras utvecklats till en ”nationell” covid-19-provsamling. Denna provsamling är en enorm resurs för forskning och därför har Biobank Sverige tillsammans med samtliga regioner och NPC, arbetat fram en ny rutin för att forskare ska kunna ansöka om prov. Totalt handlar det om över 1,5 miljoner covid-19-prov förvarade vid NPC som samlats in från hela Sverige under pandemins förlopp.

– Provsamlingen erbjuder en unik möjlighet för retrospektiv analys av smittspridningsförloppet och andra relaterade frågor, som det inte fanns möjlighet eller resurser att utföra under pandemins intensiva faser, säger Jessica Alm, docent, enhetschef för NPC vid Karolinska Institutet.

Ny gemensam nationell ansökningsprocess

För att tillgängliggöra provsamlingen på ett effektivt sätt, har en gemensam nationell ansökningsprocess tagits fram för forskare som önskar tillgång till prov. Processen är gemensam för hela Sverige, oavsett vilken region som proven kommer ifrån. 

En ny ansökningsblankett har skapats specifikt för covid-19-provsamlingen vid NPC. Biobank Sverige har dessutom utsett två regionala biobankscentrum (RBC) som ska ansvara för koordineringen av den gemensamma nationella ansökningsprocessen; RBC Syd och RBC Mellansverige. Detta ska bidra till en enklare hantering kring inkomna ansökningar, där de koordinerande RBC hanterar övergripande samordning och regulatorisk granskning av inkomna ansökningar enligt biobankslagen.

För den vetenskapliga och forskningsmässiga utvärderingen av ansökningar har en extern expertgrupp tillsatts, med bland annat representanter från Föreningen för klinisk mikrobiologi, Folkhälsomyndigheten och Svenska infektionsläkarföreningen. Varje region har däremot alltid det juridiska ansvaret för sina prov och kommer vid varje ansökan att besluta om tillgång och utlämning av prov förvarade vid NPC.

– Förvaring av covid-19-prov vid NPC underlättar för forskare som vill få tillgång till prov och ökar också provkvalitén, då prov från olika regioner hanteras på samma sätt och utplock sker från samma plats. Det blir också enklare att hantera ansökningar när dessa görs genom en centraliserad process, säger Katarina Järlestedt, biobankssamordnare Region Dalarna.

Covid-portal ska synliggöra provsamlingen

I samarbete med SciLifeLab publiceras provsamlingen vid NPC digitalt i provsamlingsregistret via den svenska dataportalen för Covid-19 och pandemisk beredskap. Det blir en naturlig ingång för alla forskare som vill få en överblick av provsamlingen samt information om processen och rutiner för tillgång till prov. Sedan tidigare används dataportalen för att synliggöra flera andra covid-19-relaterade provsamlingar i Sverige och därmed är den digitala grundstrukturen redan på plats. Syftet är att stimulera och bidra till ökad forskning om covid-19, även utöver provsamlingen vid NPC.

– Vi hoppas att denna unika provsamling kommer att nyttjas av forskare inom fältet som kan leda till nya kunskaper inte enbart om covid-19, utan även vid framtida pandemier. På så sätt blir vi bättre förberedda och kan förhoppningsvis minska sjukdomsbördan och kostnaderna för samhället i stort, säger Lars Engstrand, professor, överläkare och föreståndare vid NPC vid Karolinska Institutet.

Alla ansökningar om tillgång till prov som förvaras vid NPC kräver att forskningen är godkänd av Etikprövningsmyndigheten och att forskningen ska vara covid-19-relaterad.

Kalendarium – aktuella evenemang

  • 11 september: Biobank Cohort Forum – webinar
  • 14 september: Ny biobankslag – webbinarier
  • 25 september: Vad borde samordnas i en nationell strategi för svenska biobankskohorter? – digital workshop
  • 11 oktober, 8 november, 28 november: Seminarier om ATMP
  • 8-9 november: Konferensen ”Vi kan forskning”
  • 13-14 november: Registerforskning 2023 »

För mer aktuella händelser, se vårt kalendarium på biobanksverige.se/#kalendarium

Nyheter dokument

  • E1 (Nytt namn ”Ändring av samtycke” istället för ”Nej-talong”)

Översättningar av ytterligare dokument pågår och det kommer också att tillkomma fler dokument under hösten.

Alla externa dokument finns samlade på https://biobanksverige.se/dokument/

Interna dokument finns på Biobank Sveriges intranät (inloggning krävs)

Vid frågor, kontakta:

info@biobanksverige.se

Ansvarig utgivare:

Sonja Eaker, Ordförande beredningsgruppen för Biobank Sverige

Biobank Sverige