Nyheter
FRÅN BIOBANK SVERIGE, SEPTEMBER 2022. #33
Nordic Biobank Conference – an important step towards increased collaboration
The first Nordic Biobank Conference was organized in Gothenburg and can in hindsight be seen as an important first step on the way towards a joint future for Nordic biobanks. Focusing on current trends and challenges, the main take-away from the conference was the importance of continued collaboration among the Nordic countries.
Five hundred stakeholders from 21 different countries participated at the Nordic Biobank Conference in Gothenburg and even though the actual conference opened on September 7, the pre-conference day on September 6 was well visited and clearly appreciated by the attendees. Besides a fully booked crash course in the basics of biobanking, the preconference day included mingle and three separate workshops with topics ranging from quality management, automated storage solutions and education in biobanking.
Conference day 1
The official opening of the conference was a moment of joy but also relief as the event had been postponed twice because of the pandemic and the restrictions that followed. Linda Paulson, Head of Biobank Väst which organized the conference, summarized the situation during the opening session:
“We have had a Nordic committee for this conference who have met each other only through Microsoft Teams. Yesterday we met in person for the first time!”
Despite the many challenges when planning the conference, it all started off well in a festive atmosphere and with two highly interesting keynote speakers. The first one was Professor Aarno Palotie who presented the prestigious FinnGen project which was launched in 2017 and is funded by a Finnish public-private partnership. Palotie made it clear that the large funding of the project is a game-changer, especially for the digital tools which they use but he also highlighted the Finnish biobank act – a regulation which enables a clear advantage for biobanks in Finland compared to its Nordic neighbors. Despite the success in Finland, additional partners are needed for continued growth and Pelotie’s message was clear:
“The only way we can move forward is through collaboration, to work together towards a common goal.”
The second keynote speaker was Hilda Holm, head of Cardiovascular at deCODE genetics. She gave several examples of on-going studies and projects in Iceland with a clear emphasis on the importance of data. Among the many examples, she mentioned a previous large-scale whole-genome sequencing of the Icelandic population (2015) and talked about the deCODE post-Covid study.
The data-trend continued in the first symposium of the conference, headlined; “Combining registries with biobank samples”. Several interesting presentations were made, such as the Teddy Study, presented by Senior Professor Åke Lernmark, Lund University. The Teddy Study investigates type 1 diabetes by combining big data and biobanking and the amazing thing about it is that any researcher can apply for stored biobank samples from the study. A clearly enthusiastic Lernmark declared:
“I think this is the future of biobanking, these samples are not donated to be sitting in freezers, they should be used for research!”
After lunch, attendees faced a tough choice as they had to decide between two very different but equally important symposiums regarding Sample quality and Legal and Ethical perspectives (ELSI). The symposium regarding sample quality highlighted the challenges of everyday research as there are differences which affect the end results – from tube types to freezing time but also personnel. All of these present a challenge for researchers looking to repeat earlier trials. A general take-home message was given during the panel discussion at the end of the symposium:
”Whatever you do – do the same (procedure every time)!”
Meanwhile in the parallel symposium regarding ELSI, Professor Ann M. Gronkowski, Washington University School of Medicine in St. Louis, USA, gave an interesting history lesson regarding the development of medical ethics – dating back to the Nürnberg trials and WW2 and then continuously evolving after that. Gronkowski also spoke about the ethical responsibilities of biobanks and the importance of trust before stating:
“You can argue that the loss of trust is the single largest threat to biobanks.”
Another inspiring example regarding trust was given by Janna Nissen, Copenhagen Hospital Biobank, Denmark. She explained that the Copenhagen Hospital Biobank had established a call-center and launched large information campaigns which included regularly sending out letters (digital and physical ones) to patients who had recently had their samples stored in the biobank. The interesting thing was that very few (0.6 %) of the 301.363 patients wanted to destroy their samples. Not only is this a good example of the general attitude towards biobanks and healthcare (especially in the Nordic region) but also a lesson for all of us regarding the upsides of transparency and communication efforts regarding biobanking.
Another exclamation mark was the very detailed presentation on data regulation given by Heidi Beate Bentzen, Norwegian Research Center for Computers and Law, University of Oslo. Among other things, she said that the biggest problem of international data transfers is not international regulations such as GDPR but rather the number of national regulations coming into force and resulting in a problematic situation where common ground cannot be achieved despite the general acceptance of GDPR and similar regulations. Thankfully, Bentzen revealed that a review was recently published by her on this very topic, covering both legal challenges and solutions:
Learn more about Exchange of Human Data Across International Boundaries (Biomedical Data Science)
The last two symposiums of the day were, in a way, a window to the future as automated storage, IT solutions, shared data and the sustainability of biobanking were discussed. Here lies a fine line of having access to different data while remaining sustainable, both from an ethical perspective but also from a cost perspective. In his talk “A decade of challenges with automated storage systems at ultra-low temperatures – are we better off without them?”, Bart Wilkowski, IT Section Leader, Danish National Biobank, Statens Serum Institut, gave some insights to the advantages of automated storage systems but also the recurring technical problems which apparently most biobanks experience when using automated storage systems. The short take-away is that we need automated storage systems but there are improvements to be made.
In the parallel symposium regarding sustainable biobanking, one of the speakers was Linda Paavilainen, Uppsala Biobank, Sweden. Her presentation “It’s Imperative to be Intuitive – How to lower the threshold for access to samples” showcased a recent project within Biobank Sweden aiming to improve access to samples. The project has resulted in many improvements in Sweden regarding biobanking, this includes: a nationally approved recommended processing time for biobank applications, harmonized work instructions for advisory services, a digital research guide and several digital courses available on Biobank Sweden’s Swedish website.
Conference day 2
The second day of the conference started with a presentation by Jens K. Habermann, Director General BBMRI-ERIC. With the fitting title “Advancing biobanking in Europe – from community engagement to cross-country collaborations with Nordic biobanks”, Habermann spoke about BBMRI-ERIC in general, the increased number of members (Denmark is apparently about to become a member) and the upsides of the BBMRI-ERIC platform for research and collaboration. While familiar topics, they addressed the reality for many in attendance: together, Europe – and especially the Nordic region – can achieve much more.
The pandemic
For natural reasons, covid-19 was a recurring theme at the conference and speakers from both Finland and Biobank Sweden shared presentations of how the pandemic was tackled in different ways, focusing primarily on research. Denmark had a more dramatic presentation as Karina Meden Sørensen, Statens Serum Institut, shared the timeline for the outbreak, describing in detail how an entire biobank changed to meet increased demands and expectations of the outside world while trying to prevent a continued spread of covid19. Also worth mentioning is the Norwegian HUNT covid-study presented by Professor Kristian Hveem, NTNU. What really stood out was the high level of participation in the study, with an active engagement rate of over 92%. A main reason for this was probably the fact that they use a designated driver for the study to make sure anyone who wants to participate can do so, as explained by Kristian Hveem:
“One of the success criteria of this study is – we don’t discriminate people who live in remote places.”
Biobanks – more than just samples
In the symposium regarding Infrastructure, the foundation of biobanks was highlighted by the likes of Karin Gädda, AstraZeneca, Jock Nielsen, Copenhagen Hospital and Johanna Sandgren, Karolinska Institutet. Additionally, our very own Sonja Eaker Fält, Head of Biobank Sweden was also one of the speakers. She described some of the work being done in Sweden and how Biobank Sweden functions. Important to know is that Biobank Sweden is not a ‘biobank’ with samples but rather a national decentralized infrastructure which enables collaboration among all Swedish regional biobanks, universities with medical faculties and Swedish medical industry and patients. In Sweden, a lot of time and effort goes into national collaboration regarding samples and data. One of Biobank Sweden’s success stories, described by Sonja during her presentation, is the implementation of a unique national model for healthcare integrated biobanking, known in Sweden as “SIB” (Sjukvårdsintegrerad biobankning).
Another important topic was highlighted in Symposium 5b which focused on “Patient engagement and return of genomic data”. Speakers included Margareta Haag, Chair of the network against cancer (Sweden) and Vigdis Stefansdottir, University of Iceland, who spoke about sharing data and information with patients. The same symposium also included a presentation by members of the working group behind the project,” Collaborating with Patients and Next of Kin: Towards a Culture of Equal Partnership”. This is an important project looking to improve the role of patients and next of kin. On stage, the group launched their first project report (in Swedish) and you can download here.
The last symposiums emphasized the importance of digitalization and innovative technologies which have only accelerated since the pandemic. Advancements are being made in “data transferring” without having to transfer any data and digital solutions can help both patients and researchers as they look for samples. Still, despite the many advantages of the technical solutions at hand (AI and text mining included) Nina Krüger from Oslo Universitetssykehus pointed out during her presentation that there is no blueprint for digital solutions despite all the use of smartphones etc. At the end of the day, understanding users is the key to success and a necessity when designing future technical solutions.
Increased collaboration is a must
The last session of the conference was the highly anticipated panel discussion on the topic of “Collaboration between Nordic Biobanks” moderated by Frida Lundmark, LIF – the researching pharmaceutical companies in Sweden.
Panel members echoed similar lessons learned from the conference; namely the need for increased collaboration between the Nordic countries when it comes to regulations and IT-solutions but also the importance of sharing good examples and success stories to increase Nordic benchmarking. Lasse Boding, Head of Coordinating Centre, Danish National Biobank, said it best when he summarized the event:
“Being here and realizing how much competence there is among the speakers, the participants, everyone here really, that to me is very inspiring.”
Boding also pointed out the importance of meeting together at the conference and moving forward together, preferably in the coming months and not years, stressing the fact that “now is the time to act”.
At the end of the day Professor Kristian Hveem revealed that plans are already in place for the next Nordic Biobank Conference which will most likely be arranged 2024 in Trondheim, Norway. We look forward to it already!
Presentations from the Nordic Biobank Conference can be found at nbc.biobanksverige.se/nbc/presentations/
I fokus: Covid-19
Genom två olika intervjuer belyser vi arbetet som sker inom Biobank Sverige kopplat till covid-19 men också varför forskningen är så viktig för att förstå och förklara postcovid:
Soo Aleman: ”Det behövs mycket mer postcovid-forskning”
Soo Aleman, docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset berättar i en intervju med Biobank Sverige om sin nya postcovid-studie KLIMP och betydelsen av forskningen som sker kring postcovid.
Kan du berätta lite om KLIMP-studien?
– KLIMP (Kliniska, immunologiska, virologiska och genetiska faktorer associerade till postcovid och utfall) är en långsiktig explorativ studie där vi med hjälp av sjukvårdsintegrerad biobankning samlar in patientdata och prov från patienter med postcovid-diagnos. Urvalet består dels av patienter vid postcovid-mottagningen i Huddinge, dels data från patienter vid Nyköpings lasarett.
Vad är målet med studien?
– Vi vill förstå varför postcovid uppkommer. Jag vet att patienter ofta är mer intresserade av behandlingsstudier än att ta provrör och lämna formulärdata men samtidigt för att kunna ge en specifik behandling behöver vi veta vad som ligger bakom symtomen. Tidigare postcovid-studier har ofta varit små fallserier men här har vi möjlighet att följa en stor andel patienter över lång tid i Region Stockholm och bygga upp en större biobank.
Du har stor erfarenhet av covid-19, var det en självklarhet att undersöka postcovid?
– Under covid-eran har vi gjort mycket studier där vi har samlat in prover. Vi skapade exempelvis en provsamling kallad KI/K provsamling med covid-patienter som vi har följt tillsammans med forskargrupper på Karolinska Institutet. Sedan har vi också kontaktat patienterna efteråt för långtidsuppföljning och även om inte alla har postcovid-diagnos finns det personer med långvariga symtom. Det kan vara att man upplever att det inte går att springa som tidigare, att man är trött eller inte känner smak. På det sättet var det därför en naturlig övergång att undersöka varför vissa får gravare symtom och andra inte.
Upplever du ett större ansvar när du studerar postcovid då kunskapen om det är relativt låg?
– Postcovid kan innebära ett stort lidande och det finns ett tydligt kunskapsgap kring postcovid, på det sättet finns det ett stort ansvar som forskare. Det är en sjukdom som främst drabbar medelålders kvinnor och där det finns mycket skepsis kring diagnosen. Många upplever att de blir illa behandlade eller att det inte finns någon förståelse inom vården eller hos allmänheten, samtidigt som läkare inte hittar något fynd om de bara utför standardundersökningar inom primärvården. Det behövs specifika undersökningar som 6 minuters gångtest med syremättnadsmätning då låg syremättnad ibland kan komma fram endast vid fysisk ansträngning. Det kan också krävas specifika skiktröntgenundersökningar för att kunna hitta avvikande fynd i lungor hos postcovid-patienter. Det är precis som med ovanliga sjukdomar där patienter ofta blir bemötta med skepsis innan man kommer fram till deras diagnos. Det är därför viktigt att det bedrivs mer forskning för att bidra till en förståelse.
Pandemin innebar väldigt mycket samarbete mellan olika forskare, finns det lärdomar att hämta när du nu undersöker postcovid?
– Det finns likheter mellan symtomen för postcovid och diagnosen myalgisk encefalomyelit (ME) som har funnits sedan tidigare och som också varit ifrågasatt. Vi samarbetar nu med forskare som har väldigt avancerade metoder för immunologiska studier där flera större forskargrupper har kommit in i forskningsområdet kring postcovid i Sverige som kanske inte tidigare var involverade i ME-forskningen. Detta kan leda till att även förståelse kring ME-sjukdomar kan öka.
Du menar att det blir en sorts korsbefruktning av expertisen som finns i olika forskargrupper?
– Ja precis, dels är det bra att vi får kunskap om det som har forskats om tidigare, för ME är ingen ny företeelse utan det har funnits redan under första världskriget. Men nu med utvecklingen av olika tekniker som vi har till hands och att också vissa tyngre forskargrupper som traditionellt har forskat inom mycket annat har kommer in i fältet, då tror jag att det kan komma en boom i forskningen.
Vad har du för personliga förhoppningar på KLIMP-studien?
– Vi är precis i början av projektet men att titta på prognosen på sikt är viktigt och något som vi kan dra lärdom av till nästa pandemi. Mycket av styrkan i Sverige är att vi kan följa patienterna över tid genom personnummer och vi kommer i studien att matcha vår data mot olika register och länka till de fynd vi gör i de biobankade proverna. Många människor med postcovid tror att symtomen aldrig kommer att gå över utan att det kommer vara så här i hela deras liv, att då kunna visa att; ”så här många blir friskare eller kan åtminstone gå tillbaka till arbetet”, det är jätteviktigt. Analyser av prover kommer förhoppningsvis att visa varför postcovid kan uppstå. Sedan behövs det mycket mer postcovid-forskning som idag bara utgör en bråkdel av all covid-forskning.
Elisabeth ”Bettan” Norén: ”Målet är att tillgängliggöra prov för forskning”
Under pandemins början fick Biobank Sverige återkommande frågor om hur stöd kunde ges gällande nationell samordning av biobanking för covid-19 relaterade prov. Vi har träffat den nationella projektkoordinatorn Elisabeth ”Bettan” Norén som berättar om det tidigare samordningsarbetet och hennes fortsatta arbete med att tillgängliggöra prov för forskning.
Vi börjar från börjar, vem är du och vad är din roll i Biobank Sverige?
– Mitt namn är Elisabeth Norén, men många känner mig nog som ”Bettan”. Jag arbetar som nationell projektkoordinator för Biobank Sverige och utgår ifrån Jönköping. Mitt fokus är att öka värdet av befintliga prov insamlade för vård och behandling, genom att öka tillgängliggörandet av prov i forskning. Samtidigt är jag biobanksansvarig inom Region Jönköpings län (RJL) och jobbar då både nationellt för Biobank Sverige men också med ansvar på lokal nivå i Jönköping. Att båda perspektiven finns med i arbetet tror jag både Biobank Sverige och RJL vinner på.
Du koordinerade det nationella arbetet gällande samordning av biobankning för covid-19-prov, vill du berätta kort om det arbetet?
– Väldigt tidigt i pandemin försökte vi inom Biobank Sverige att samordna oss. Vi funderade kring hur vi kunde stötta de enskilda huvudmännen (regionerna) i biobankning av covid-19-relaterade prov. Vetenskapsrådet blev samtidigt tilldelade medel för att stärka forskningen kring covid-19 och vi tog tillfället i akt och skrev samman en ansökan som resulterade i 10 miljoner i finansiering. Det primära syftet med det fortsatta arbetet var då att få till en fördelning av VR-pengarna över hela landet, så de inte enbart landade i storstadsregionerna. Vi ville få med oss så många regioner som möjligt. Vi ville också säkerställa att provtyper av olika slag sparades för att säkerställa bredden i biobankningen. Det var galna mängder prov som hanterades i vården under denna tidpunkt. Min roll i arbetet var fram för allt att agera som ”spindeln i nätet”.
Hur upplever du att covid-19 har påverkat samordningen kring Sveriges biobanker?
– För mig personligen har det varit jättepositivt. Jag lyckades etablera en fin samverkan med regionerna, vilket är en jättestor vinst för mitt fortsatta arbete. Jag tror att det är lättare även för regionerna att ta kontakt med oss inom Biobank Sverige då de känner till oss på ett mer personligt plan. På det sättet värdesätter jag verkligen nätverket jag har idag. Det är viktigt att vi inte arbetar i separata spår, utan i tydlig armkrok.
Uppbyggnaden av covid-19-provsamlingsregistret var något som ingick i arbetet kring nationell samordning, vill du berätta lite om det?
– Vi hade krav från Vetenskapsrådet att tillgängliggöra biobankade covid-prov för forskning via en nationell portal. Ett samarbete med SciLifelab initierades och tillsammans byggde vi upp covid-19-provsamlingsregistret. Jag tror på den här typen av samverkan. Vi kommer från olika infrastrukturer med olika kompetens och erfarenhet, men med strävan om samma sak; ”Ökad forskning med lägre trösklar”. Allt för att underlätta för etikprövad forskning. Enligt min mening behöver vi arbeta mer med gränsöverskridande samarbeten, exempelvis med aktörer som Kliniska Studier Sverige, Genomic Medicine Sweden och SciLifeLab också givetvis. Det tror jag är viktigt och också något som vi kan bli bättre på.
Du säger att samverkan är bättre idag och att du har dina nätverk, har du en förhoppning om fortsatt samverkan framöver eller vad ser du framför dig för fortsättning?
– Min upplevelse är att vi samlar in och biobankar (förvarar) massa prov, vilket är bra, men vi lyckas ännu inte tillgängliggöra prov i forskningsprojekt i den utsträckning vi borde och önskar. Jag tror att nätverkandet här är avgörande. För att uppnå tillgängligheten behöver samverkan underhållas. Och ja, samverkan tar tid. Men det är ack så viktigt. Mitt fokus är att besvara frågan: ”Hur kan vi öka värdet av befintliga vårdprov?” det vill säga – hur kan vi tillgängliggöra prov för forskning? och det är inte helt enkelt men en spännande utmaning. Många gånger samlar forskare in prov på nytt när det faktiskt redan finns i våra biobanker. Vi behöver skapa en förståelse och ökad kunskap kring vad vi faktiskt har för prover i biobankerna.
Hur ser det fortsatta arbetet ut nu när arbetet kring den nationella samordningen slutförts?
– Nationellt pandemicenter (NPC) förvarar med stöd av förvaringsavtal omkring 1,3 miljoner covid-19-relaterade prov åt regionerna. Regionerna har fortsatt juridiskt ansvar för proven. Nu arbetar vi för fullt med att implementera en ny rutin för att tillgängliggöra denna provsamling i etikprövad forskning. Personligen tycker jag det är jätteroligt att få möjlighet att koordinera ett så viktigt arbete. Inte bara se och notera alla prov som faktiskt kommer in till NPC, utan även bidra till nästa steg; Hur kan vi bidra till en kunskapsutväxling genom ökad progress av forskning där prov inkluderas? Här har vi som infrastruktur – Biobank Sverige – ett viktigt uppdrag. Men återigen, vi gör ingenting på egen hand. Vi gör allt i samverkan med den kliniska verksamheten. Jag väljer därför att avsluta med ett favorituttryck; ”framåt tillsammans”. Jag tror det speglar både mig och arbetet rätt bra.
Se också:
Projektrapport: Nationell samordning av biobankade prov avseende covid-19
Covid-19 provsamlingsregistret (covid19dataportal.se)
Flera fördelar med Sjukvårdsintegrerad biobankning (SIB)
Biobanksprov fyller en avgörande roll för forskning men har länge inneburit ett parallellt spår vid insamlingen, detta har förändrats genom den nationella SIB-modellen.
Se filmen om införandet av SIB i vårdens ordinarie rutiner:
https://vimeo.com/741798866
Läs rapporten Biobanksprov för forskning – lärdomar och erfarenheter från införandet av Sjukvårdsintegrerad biobankning:
https://biobanksverige.se/wp-content/uploads/Biobanksprov-for-forskning-%E2%80%93-sjukvardsintegrerad-biobankning.pdf
Provets väg – en guide för forskning på biobanksprov
Den nya filmen Provets väg lyfter fram vad som är viktigt att tänka på om biobanksprov ska ingå i en forskningsstudie. Se filmen Provets väg:
Vad innebär förslaget om en ny biobankslag?
Biobank Sverige har genom två dokument sammanställt allt du behöver veta om det nya lagförslaget. Du hittar all information på vår nya informationssida om nya biobankslagen:
Besök informationssidan biobanksverige.se/biobankslagen/ny-biobankslag/
Ny rapport ger vägledning kring samverkan mellan patienter, vård och forskning
Varför ska vi samverka mellan intressenter med olika kompetenser, erfarenheter och förutsättningar? Detta adresseras i rapporten Patient- och närståendesamverkan för bättre forskning och hälso- och sjukvård, men också hur samverkan ska möjliggöras. Rapporten visar på vikten av kulturella och strukturella förändringar för att skapa en mer jämlik och hållbar patient- och närståendesamverkan.
Rapporten ”Patient- och närståendesamverkan för bättre forskning och hälso- och sjukvård” sammanfattar kunskapen från relevant forskning inom området samverkan mellan patienter, närstående, forskning och hälso- och sjukvård. Arbetet utgår ifrån ett omfattande litteratur- och erfarenhetsunderlag som tillsammans utgör ett antal rekommendationer. Rapporten innehåller också ett diskussionsunderlag som tagits fram i samverkan med en referensgrupp bestående av personer verksamma inom hälso- och sjukvård, forskning, myndigheter och intresseorganisationer inom life science-området.
– Vi vill dela med oss av resultat och reflektioner från den omfattande litteratur som finns om patient- och närståendesamverkan i forskning och vård, men framför allt få till en bred dialog och utveckla och konkretisera det här arbetet, säger Eskil Degsell, närståendeföreträdare Svenska Hjärntumörföreningen och Regionalt Cancer Centrum Stockholm-Gotland.
Rapporten svarar inte på alla frågor om samverkan, utan är tänkt att fungera som en guide kring några av de vanligaste fallgroparna och väcka tankar kring samverkan med patienter och närstående eller andra intressenter.
– Vi önskar att rapporten blir ett bra stöd för det fortsatta arbetet som måste till för att patienter och närstående ska ha en självklar och likvärdig roll som samverkansparter, säger Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer.
Det har funnits ett stort intresse för rapporten även långt innan den var klar. När den så presenterades under den nordiska biobankskonferensen i början av september uttryckte flera representanter från forskarvärlden och läkemedelsindustrin ett stort intresse att testa rapportens rekommendationer för samverkan.
– Vi hoppas att rapporten ska bidra till att fler organisationer vill införa stödjande strukturer och en förändrad kultur kring samverkan med dem som ytterst ska dra nytta av forskningen, vården och omsorgen”, säger Anna Clareborn, projektledare för den VR-finansierade forskningsinfrastrukturen inom Biobank Sverige.
Läs och ladda ner rapporten här:
Rapporten är ett resultat av samverkan mellan ATMP 2030, Biobank Sverige, Genomic Medicine Sweden (GMS) och patient- och närståenderepresentanter från Nätverket mot cancer, Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Svenska Hjärntumörföreningen, Regionalt Cancer Centrum Stockholm-Gotland och Forum Spetspatient.
Arbetsgruppen bakom rapporten är: Anna Clareborn, Biobank Sverige; Eskil Degsell, Svenska Hjärntumörföreningen; Kristina Kannisto, ATMP 2030; Margareta Haag, Nätverket mot cancer; Mikaela Friedman, Genomic Medicine Sweden (GMS); Sara Riggare, Forum Spetspatient; Stephanie Juran, Riksförbundet Sällsynta diagnoser.
Vid frågor kontakta:
Anna Clareborn
E-post: anna.clareborn@igp.uu.se
Forskning enligt etikprövningslagen – lärdomar från den digitala paneldiskussionen och frågestunden
Biobank Sverige bjöd in forskare och andra intresserade till en digital diskussion den 16 september gällande användningen av hälsodata och prov i forskning. I denna text summerar vi några av lärdomarna.
Mer än 200 personer närvarade vid Biobank Sveriges efterlängtade webbinarium kring forskning med hälsodata och prov. Fokus för dagen var forskning enligt etikprövningslagen. Mängder av frågor hade inkommit på förhand och paneldeltagarna fick därför under den första timmen besvara många av dessa frågor utifrån övergripande teman snarare än enskilda frågeställningar.
Sammantaget var alla i panelen överens om att det finns mycket information att hitta om man besöker webbplatserna för Biobank Sverige, Etikprövningsmyndigheten, Socialstyrelsen etc. Det går också bra att kontakta berörda verksamheter, från flera håll poängterades också att detta bör ske så tidigt som möjligt i processen för forskningsstudien, då det är enklare att ge goda råd inför studiestart istället för när studien dragit igång. En viktig lärdom är också att Etikprövningsmyndighetens roll helt och hållet fokuserar på just etikprövning. Är du som forskare fundersam över hur du ska redovisa datainsamling, biobanksprov och så vidare är det bättre att kontakta övriga aktörer kring detta, exempelvis Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).
Deltagarnas frågor
Under den andra halvan av detta webbinarium besvarades frågor från deltagarna som kom in via chatten. Nedan följer några exempel:
Om ändringansökningar
”Vi vill egentligen veta så lite som möjligt, detaljerna riskerar göra det mer otydligt så tillsammans kan vi jobba för att bli bättre på att få ut det vi (Etikprövningsmyndigheten) behöver så det inte blir grund för ändringsansökningar.” – Johan Modin, Etikprövningsmyndigheten
Bra att ha en datahanteringsplan
”Vi brukar säga att när det gäller öppna data ska man tänka; så öppet som möjligt, så begränsat som nödvändigt. Det är bra att tänka på hur man kan tillgängliggöra och dela med sig av data (både den man hämtar in från andra och den man levererar i projekt) redan när man lägger upp projektet.” – Maria Wästfelt, Vetenskapsrådet
Panelen bestod av:
- Sonja Eaker (Värd), Ordförande beredningsgruppen Biobank Sverige
- Anna Beskow (Moderator), Chef Uppsala Biobank och biträdande föreståndare Biobank Sverige
- Johan Modin, Chef för Etikprövningsmyndigheten
- Anna Gref, tf enhetschef Registerservice (Socialstyrelsen):
- Mats Gustavsson, Dataskyddsombud Karolinska Institutet
- Maria Wästfelt, Enhetschef Kliniska studier, Vetenskapsrådet
- Pål Resare, Förbundsjurist, SKR
Reviderade nationella mallar för biobanksansökan
Som ett led i Biobank Sveriges kontinuerliga förbättringsarbete och förenkling av tjänster, rutiner och processer har Biobank Sveriges dokumentarbetsgrupp gjort en omfattande översyn av samtliga nationella mallar för biobanksansökan (L- och N-serien) samt de instruktionsdokument som finns som stöd vid ifyllande av ansökningar (K, M).
Uppdragets huvudsakliga mål har varit att förtydliga dokument och mallar för att förenkla ansökningsförfarandet och underlätta för alla sökande att förstå och fylla i rätt information. Förhoppningen är mer harmoniserade bedömningar av ansökningar och att de reviderade mallarna ska kunna leda till kortare handläggningstider och minskat behov av kompletteringar.
Arbetet har gjorts i samverkan med ett flertal olika arbetsgrupper inom Biobank Sverige och en utsedd referensgrupp bestående av forskarrepresentanter, vars synpunkter och önskemål ligger till grund till de reviderade mallarna.
Några av de större förändringarna som gjorts är bland annat:
- Separata fält för nyinsamlade respektive befintliga prov
- Tidsbegrepp och formuleringar som överensstämmer med respektive delar i ansökan om etikprövning
- Tydligare instruktion och fler exempel på provtyper
- Nya villkor som förtydligar dispositionsrätt respektive biobankens rätt att publicera övergripande information om provsamlingen
- Ny signaturruta för lokal forskare med möjlighet för lokal forskare att bli provsamlingsansvarig om huvudansvarig lämnar kryssruta tom
- Signaturrutor i ordningsföljd som speglar beslutsprocess hos biobanken
- Förtydligad giltighetstid för beviljad ansökan (kopplat till datum angivna i ansökan om etikprövning)
Följande dokument och mallar har uppdaterats:
L1. Tillgång till provsamling och personuppgift för forskning
L1a. Bilaga – Uppgifter om befintliga kliniska biobanksprov patologi och cytologi
L1b. Bilaga – Uppgifter om befintliga biobanksprov
L1c. Bilaga – Uppgifter om befintliga prov i PKU-biobanken
L1f. I studien ingående regioner
L1g. Bilaga – Prov i studien
K4. Instruktion för ifyllande av blankett L1
N1a. Tillgång till nyinsamlade biobanksprov och tillhörande personuppgifter vid multicenterstudier
N1b. Bilaga – Beskrivning av prov regioner och ansvariga forskare
N2. Ansökan om ändring av multicenteravtal
M3. Instruktion till ifyllande av ansökan N1a
Du hittar alla dokument och mallar under biobanksverige.se/dokument
Vid eventuella frågor eller synpunkter på dokument och mallar, kontakta info@biobanksverige.se
Kalendarium – aktuella evenemang
- 5 oktober: Biobank Cohort Forum
- 30 november: Biobank Cohort Forum
- 8 november: Registerforskningsdagen
- 7 december: Biobank Cohort Forum
För mer aktuella händelser, se vårt kalendarium på biobanksverige.se/#kalendarium
Nyheter dokument
- Nytt dokument: L6. Avtal när forskare själva hämtar prov hos biobank för transport. Efter önskemål från regioner har juridiska arbetsgruppen tagit fram ett avtal som kan användas när forskare (eller av den utsedd person) själva hämtar de prov som ska transporteras från regionens laboratorium för att användas i en forskningsstudie. Det är biobanken som beslutar om det är ett möjligt alternativ för den aktuella studien.
- Reviderade dokument för biobanksansökan inklusive instruktionsdokument (L1, L1a, L1b, L1c, L1f, L1g, K4, N1a, N1b, N2, M3).
Alla externa dokument finns samlade på https://biobanksverige.se/dokument/
Interna dokument finns på Biobank Sveriges intranät (inloggning krävs)
Vid frågor, kontakta:
Ansvarig utgivare:
Sonja Eaker, Ordförande beredningsgruppen för Biobank Sverige
