Nyheter
FRÅN BIOBANK SVERIGE, MARS 2022. #31
SBR – ny ingång för forskare
Med hjälp av en nyskapad applikation ska forskare få en separat ingång till SBR för att lättare kunna hitta biobanksprov som kan vara tillgängliga för forskning.
Svenska biobanksregistret (SBR) utvecklas av Biobank Sverige på uppdrag av och i samverkan med samtliga 21 regioner och med stöd av de 7 universiteten med medicinsk fakultet. Information om prov i registret utgör underlaget för att bland annat forskare ska kunna få en indikation om hur många befintliga prov som kan vara tillgängliga för forskning och vart de finns.
För att enklare kunna hitta biobanksprov registrerade i SBR har Biobank Sverige utvecklat en applikation som specifikt riktar sig till forskare och kallas för SBR Ingång för forskning. Applikationen innehåller bland annat en sökfunktion som ger forskare möjlighet att utifrån olika provegenskaper kombinera en sökfråga, där sökresultatet ger en indikation över hur många prov med dessa kombinerade egenskaper som finns bevarade i regionernas biobanker. Sökresultatet kan sedan användas för nästa steg i processen som innebär att ansöka om tillgång till prov.
– Förhoppningen är att användandet av de prov som finns i regionernas biobanker ska öka. Genom SBR Ingång för forskning ska forskare på ett enklare sätt kunna få en bild över vilka prov som finns och som kan vara aktuella för deras forskning, berättar Hanna Fransson, produktägare SBR.
Det finns redan idag många prov registrerade i SBR men täckningsgraden är relativt låg om man ser till totalen. För att öka mängden prov i systemet pågår ett parallellt införandeprojekt som gör att antalet prov registrerade i SBR kommer att öka succesivt.
En viktig del i det fortsatta förbättringsarbetet kring applikationen är återkopplingen från användarna. Vi ser därför gärna att du som är forskare delger eventuella synpunkter och önskemål vilket går att göra direkt i SBR ingång för forskning genom att använda funktionen -”Lämna feedback”.
Besök SBR ingång för forskning – forskning.sbr.biobanksverige.se
”Enkelheten för att kunna ansluta är en av våra allra största drivkrafter”
Svenska biobanksregistret (SBR) är ett nationellt register för biobanksprov som sedan 2021 förvaltas och utvecklas av Biobank Sverige med stöd av regionerna. Vi har träffat Ulrica Lindberg som är projektledare för införandeprojektet av SBR och som berättar om arbetet med projektet och planen framåt.
Hej Ulrica, vill du berätta lite om dig själv?
– Jag är verksamhetskonsult från TietoEvry och är inhyrd projektledare för införandeprojektet av SBR. Jag har följt IT-utvecklingen i vården i cirka 30 år och löpande arbetat med olika former av införande- och verksamhetsprojekt. Jag inledde min yrkeskarriär som undersköterska och brukar säga att jag fortfarande har en mental fot kvar i verksamheten, att göra nytta står alltid i fokus för mig – både för verksamheten och slutanvändaren.
Hur skulle du beskriva din roll i projektet?
– Jag skulle säga att jag är spindeln i nätet där mitt jobb är att ställa frågor, hålla i taktpinnen och driva projektet framåt. Samtidigt är jag i behov av att jobba tillsammans med grupperingar som har kunskap i området och om organisationen. Tydlighet och kommunikation är jätteviktigt och vi kommer succesivt att involvera fler personer under projektets gång och ge mer information. En framgångsfaktor i projektet är verksamheternas delaktighet.
Vad är målet med införandeprojektet?
– Det har förändrats sedan vi startade i januari. Den stora skillnaden är att det inte längre är ett integrationsprojekt. Det handlar inte om att ansluta till registret utan att skapa förutsättningar för att det ska gå att ansluta. Det ska vara så enkelt som möjligt för regionerna att ansluta till det nya SBR, där vi i första hand hoppas kunna ansluta de regioner som var anslutna till SBR sedan tidigare. Om vi sedan kan få in ytterligare regioner som nyanslutningar innan året är slut vore det jättebra.
Vad är det ni vill förbättra i det nya SBR?
– Bland annat bättre felhantering, att man minimerar supporten som krävs, att man förbättrar förutsättningar kring förvaltning och att vi kvalitetssäkrar den data som vi för över till systemet. När projektet började i januari var idén först att styra över informationen som fanns i det gamla SBR till det nya. Men vi kom fram till att det är så otroligt liten vinning med den lösningen. Om vi väl gör om och gör nytt vill också gärna förbättra saker och ting.
Vad gör ni just nu i projektet?
– Vi håller på att ta fram en standard för dataöverföringen till SBR och har samlat in fakta samtidigt som vi samarbetar med olika labbleverantörer för att nå en kravspecifikation och hitta en lösning tillsammans. Ett viktigt medskick är att vi inte ska utöka kravspecifikationen för registret utan hålla oss till den specifikation som gällde för det gamla SBR men samtidigt se över hur vi kan få mer harmoniserad data till SBR för att öka registrets värde. Det första målet är därför inte att utöka specifikationen utan att kvalitetssäkra det som redan finns.
Finns det någon särskild utmaning som du ser det för införandeprojektet?
– Utmaningen är att det är många intressenter när det är ett nationellt projekt. Samtliga regioner kommer att ansluta till SBR men hur deras prioritet och förvaltningsplan för anslutning ser ut är inget som jag vet eller kan styra över. Projektet bygger på samverkansavtal mellan alla regioner, nu vill vi därför skapa incitament för att laboratorierna ska vilja ansluta till SBR. Enkelheten för att kunna ansluta är en av våra allra största drivkrafter.
Finns det något du kan säga om milstolpar och planen framåt?
– Många frågetecken kommer att vara utredda innan midsommar. Förhoppningen är sedan att de som ska fokusera på att ansluta till systemet ska kunna göra det i höst. Det är också mitt budskap till IT-avdelningar och regioner – att i höst – det är då det händer.
Tack Ulrica för att du ville ställa upp på intervjun!
Nytt webbinarium nu på fredag!
Fredag den 25 mars är det dags för del två av webbinarserien Biobank Cohort Forum. Möt Dr. Isabel Fortier som berättar om Maelstrom och vad man bör tänka på vid harmonisering av forskningsdata.
Ny digital broschyr synliggör svenska kohorter
Biobank Sverige har i dialog med 15 medicinska forskningsprojekt tagit fram en digital broschyr som syftar till att synliggöra kohorter med provsamlingar och göra det lättare för forskare att hitta potentiella samarbeten.
I svenska biobanker finns prov och data från flera forskningsprojekt som kan användas för ytterligare forskning som utvecklas efter det att proven samlats in. Med hjälp av personnummerbaserade register går det exempelvis att studera riskfaktorer för (eller tidiga signaler på) sjukdom med hjälp av prov tagna innan dess att sjukdomen först upptäcktes. För att främja användandet av denna unika resurs har Biobank Sverige tagit fram en digital broschyr som både sammanfattar och förklarar fördelarna med 15 olika forskningsstudier.
Gemensamt för dessa studier är att det handlar om svenska medicinska forskningsprojekt som låter andra forskare använda blodprov och/eller analysresultat. För varje studie anges vad just den är mest användbar till. Syftet med broschyren är att synliggöra svenska kohorter genom att skapa en överblick kring ett antal forskningsprojekt och göra det lätt för forskare att identifiera projekt som de skulle vilja samarbeta med.
Flera fördelar med Sjukvårdsintegrerad biobankning (SIB)
I en ny projektrapport framtagen tillsammans med Swelife presenterar Biobank Sverige lärdomar och erfarenheter från införandet av Sjukvårdsintegrerad biobankning i Sverige.
Sjukvårdvårdsintegrerad biobankning (SIB) är ett gott exempel på när patientens, hälso- och sjukvårdens och forskningens bästa går hand i hand. Projektet att införa SIB på sjukhus runt om i Sverige har pågått under drygt fem år och haft finansiering från regionerna och Swelife. Några viktiga fördelar med SIB är att forskningsproven får en hög och jämförbar kvalitet samt att fler patienter kan inkluderas i studier, oavsett var i landet de bor.
– Många prov tas varje dag för att ge den enskilda patienten rätt vård och behandling. När patient, vård och forskning samverkar och när vårdens befintliga processer kan användas för biobankning av forskningsprov uppstår nya möjligheter. Patienter kan följas över lång tid och analysresultat kan jämföras. Detta leder till ny kunskap både för att förbättra och utveckla vården, men också för att ta oss an och vara bättre rustade för nya hälsoutmaningar, säger Sonja Eaker Fält, chef för Regionalt biobankscentrum Mellansverige samt ordförande för beredningsgruppen Biobank Sverige.
I rapporten finns artiklar med personer som på olika sätt varit involverade i projektet:
- ”Det här är en viktig infrastruktur” – Jenny Nordborg, life science-samordnare vid Regeringskansliet.
- ”Sjukvårdsintegrerad biobankning har blivit ett begrepp” – Jenny Åkerblom, avdelningschef på Biobanken norr.
- ”Man måste bygga en vilja och en förankring” – Tobias Sjöblom, professor i tumörgenetik vid Uppsala universitet.
- ”Projektet har skapat en större samsyn” – Therese Fagerqvist, tidigare projektledare för införandet av SIB.
- ”Det ger ett lugn och en trygghet hos personalen” – Hanna Fransson, projektledare i Biobank Sverige.
Ta del av rapporten: Biobanksprov för forskning – sjukvårdsintegrerad biobankning
Biobanksansökan påverkas av nytt regelverk för kliniska prövningar av läkemedel
Den 31 januari startade tillämpningen av den nya EU-förordning om kliniska läkemedelsprövningar (EU 536/2014), även kallad CTR (Clinical Trials Regulation). I Sverige påverkar detta även processen för biobanksansökan vid klinisk prövning.
Ansökan om klinisk läkemedelsprövning ska enligt det nya regelverket (EU 536/2014) skickas in via EU-portalen CTIS (Clinical Trials Information System). Läkemedelsverket har tillgång till ansökan i CTIS och delar sedan handlingarna med Etikprövningsmyndigheten. Ansökan hanteras sedan gemensamt och ett beslut som gäller för båda myndigheterna skickas till den sökande via CTIS.
Om den kliniska läkemedelsprövningen omfattar biobanksprov krävs en godkänd biobanksansökan. Nytt, i och med den nya EU-förordningen, är att biobanksansökan ska skickas in till kliniskaprovningar@biobanksverige.se parallellt med ansökan i CTIS. Processen med biobanksansökan påskyndas när den bedöms av Regionalt biobankscentrum (RBC) samtidigt som handläggning av ansökan om klinisk prövning sker hos Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket. Läs mer om processen för biobanksansökan enligt det nya regelverket.
Under en övergångsperiod, 31 januari 2022 – 31 januari 2023, går det även att ansöka om kliniska läkemedelsprövning enligt det gamla EU-direktivet (2001/20/EG). Gå vidare till forskningsguiden för biobanksansökan enligt det gamla regelverket.
Kostnadsfria e-utbildningar – för dig som vill öka dina kunskaper om biobanker
Biobank Sverige har sedan tidigare tillsammans med Läkemedelsakademin, LiF och Ascro utvecklat två e-utbildningar kring biobankslagen respektive biobanksansökan. Snart kommer också en tredje utbildning för dig som ska ansöka om biobanksprov enligt det nya regelverket för kliniska läkemedelsprövningar (EU 536/2014).
Anmäl dig till Nordic Biobank Conference 2022 !
Nu är det hög tid att anmäla dig till det första nordiska biobanksmötet, Nordic Biobank Conference 2022. Missa inte möjligheten att utbyta kunskaper och inleda samarbeten med nordiska kollegor. Keynote speakers på konferensen är professor Hilda Holm, deCODe genetics och professor Arno Palotie, FinnGen.
Konferensen arrangeras på Svenska Mässan i Göteborg den 6-8 september. Anmäl dig senast 20 maj för rabatterat pris!
Läs mer om programmet och anmäl dig på konferensens webbsida nbc.biobanksverige.se
The Nordic Biobank Conference 2022 is jointly organized by the Nordic countries, including Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Sweden. The conference is hosted by Biobank Sweden with local project organization by Biobank Väst in Gothenburg.
Notiser
Nyheter dokument
-
Nya blanketter för tillgång till prov i klinisk prövning. Blanketterna ska användas vid ansökan enligt den nya processen för kliniska prövningar som ska gå genom EU-portalen, CTIS. Det rör sig om både externa och interna dokument och innefattar:
– T1, T1a (grundansökan)
– T1b, T1c (avtal)
– Ti1, Ti3, Ti4, Ti5, Ty3 (anvisning, handledning, instruktion)
– Ty1, Ty2a, Ty2b, Ty4 (yttrande)
– Ty5 (försättsblad).
• L1a och L1b har uppdaterats och anpassats för att kunna användas i den nya processen för tillgång till prov i kliniska prövningar.
• K1a har uppdaterats med förtydligande gällande dispositionsrätt.
Vid frågor, kontakta:
Ansvarig utgivare:
Sonja Eaker, Ordförande beredningsgruppen för Biobank Sverige
