nationell biobankskonferens
Sök
Basic information in english
x
nationell biobankskonferens
Sök
English
Till startsidan för Biobank Sverige

Artikel om konferensen

Den 26-27 mars anordnade Biobank Sverige Nationell Biobankskonferens 2019. Konferensen hölls i Göteborg på temat “Biobank Sverige – från idé till verklighet”. Konferensen var välbesökt med omkring 300 deltagare från hela Sverige.

I det späckade programmet som modererades av vetenskapsjournalist Lisa Kirsebom varvades presentationer med workshops, diskussioner och postervisningar. Medverkade gjorde även 22 utställare som hade fullt upp i pauserna när de fick besök av nyfikna konferensdeltagare som passade på att lära sig mer om allt från fryslösningar till provrör. ”Jag blev väldigt glad att flera utställare tyckte mina frågor var relevanta och att de förstod varför jag ville ha lite större frysar än vanliga hushållsfrysar!”, berättade en av deltagarna.

Hälsade välkommen gjorde Diana Berggren från Umeå universitet, som är ordförande för Biobank Sveriges styrgrupp, samt Sonja Eaker Fält, ordförande i Biobank Sveriges beredningsgrupp. Därefter var det dags för Kristian Hveem, ansvarig för HUNT Biobank, på temat The role of biobanks in genetic discovery and precision medicine. Han lyfte olika exempel på hur biobanksprov och genomik kan vara en viktig resurs för snabbare utveckling av nya läkemedel inom exempelvis precisionsmedicin. Han betonade också vikten av att stärka samarbetet mellan nordiska biobanker för att främja forskningssamarbeten.

Sonja Eaker Fält och projektkoordinator Therese Fagerqvist från RBC Uppsala Örebro presenterade därefter tillsammans ett nytt projekt inom Biobank Sverige. Initiativet syftar till att förbättra förutsättningar för biobanksforskning och man hoppas på ett effektivt och säkert sätt kunna koppla biobanksprov och hälsodata. Även de lyfte särskilt fram samverkansperspektivet och menade att det nationella samarbetet är grundläggande för att kunna möjliggöra utnyttjandet av biobanksprov och registerdata till nytta för patienter.

Nästa talare var Jenni Nordborg, nationell samordnare för regeringens life science-kontor. Life Science-kontoret har som mål att främja kunskapsutveckling, innovation och kvalitet i både hälso- och sjukvården och akademin. Bland annat diskuterade hon hur forskning och innovation bör integreras i vård och omsorg och hur man kan skapa en stabil grund för samverkan inom life science. Hon betonade särskilt nyttiggörande av hälso- och vårddata, policyutveckling kring etik och integritet, stärkande av forskningskapacitet och kompetens, förebyggande hälso- och välfärdsteknik, integrering av forskning och innovation inom vården.

Den sista presentationen före lunch var på temat effektivisering och ärendehantering. Lena Brynne och Fia Malmström från Stockholms medicinska biobank (SMB) berättade om ärendehanteringssystemet PROSIS (Provsamlingar i Stockholm) som utvecklats av SMB för att effektivisera biobanksprocesser. Med PROSIS kan man samla avtal, blanketter och spårbarheten för prov på ett och samma ställe, vilket spar mycket tid och arbete.  

Efter intensiva diskussioner över den goda lunchen var det dags för konferensens två första workshops. Nationell modell för sjukvårdsintegrerad biobankning – en resurs för forskning leddes av Inger Lindström, projektledare Biobank Sverige, Maria Jönsson, biomedicinsk analytiker Klinisk kemi Lund och Johanna Ekström, processteamledare Biobanksprocessen AMM Syd och Biobank Region Skåne. De berättade om hur sjukvårdsintegrerad biobankning (SIB) fungerar. Inger Lindström inledde workshopen med att presentera sin nationella kartläggning av SIB och de olikheter som finns mellan olika biobanksfaciliteter i fråga om preanalytiska variabler. Ett kvalitetsprojekt har initierats med stöd av finansiering från Vetenskapsrådet med syftet att utvärdera om olikheterna påverkar analysresultat. Johanna Ekström presenterade därefter arbetet på servicefaciliteten BD47 i Region Skåne. Maria Jönsson avslutade med att berätta hur preanalytisk provhantering går till gällande forskarprov inom SIB vid region Skåne. Workshopmomentet utgjordes av en interaktiv frågestund där publiken fick bidra med egna erfarenheter och kunskaper.

I workshopen Kohorter – en guldgruva för forskare gav Elin Thysell och Anders Johansson, bägge provservicekoordinatorer Biobank Sverige, nod Umeå, samt Eva Ortega-Paino, provservicekoordinator Biobank Sverige, nod Syd, en introduktion till vad en kohort är och vilka större kohorter som finns i Sverige idag. De lyfte särskilt hur viktiga dessa kohorter är för precisionsmedicin. I den interaktiva delen av workshopen kunde deltagarna besvara frågor. Merparten ansåg att det är vår framtida generation som kommer dra störst nytta av insamlade prov. Man diskuterade också hur en nationell satsning för ökad samordning kommer leda till ökad användning av de resurser som finns i våra rika provsamlingar – något som med tiden kommer resultera i ett längre och friskare liv för individen.

Efter workshopmomentet berättade de nationella koordinatorerna för biobanksstrategi, Maria Liljander och Elisabet Norén, om sitt arbete med att öka värdet och användningen av vårdprovsamlingar. Genom en serie rundabordssamtal och enkätutskick har de samlat in tankar och synpunkter kring vad som behöver göras för att tillgängliggöra provsamlingar med vårdprov. Ett viktigt exempel på en sådan samling är PKU-biobanken där miljontals prov finns tillgängliga, men där avsaknaden av digitala data innebär att proven är svårtillgängliga för forskarna.   

Lena Morgan, projektledare från SIS (Svenska Institutet för Standarder) berättade därefter om den nya standarden som skapats för biobanker, SS-ISO 20387:2019. Standarden omfattar generella krav för biobanker och innebär ett viktigt steg framåt för att kunna kvalitetssäkra biobankningsverksamheten på ett nationellt och internationellt plan.

Därefter presenterade Andrea Wutte, ansvarig för den europeiska infrastrukturen BBMRI-ERICs Quality Management-arbete, på temat All BBMRI-ERIC working groups and Sweden’s participation in the European research infrastructure for biobanking. Hon redogjorde för arbetet inom infrastrukturens olika arbetsgrupper. I fråga om det europeiska kvalitetsarbetet betonade hon särskilt vikten av att använda standarder inom biobankning med fokus på de standarder som rör just provhantering.

Dagens sista talare var Samu Kurki från Auria Biobank, Finlands första biobank, med presentationen Turning hospital biobank data into real world evidence using an artificial intelligence tool. Flera exempel lyftes fram på hur biobanksprov i kombination med AI och hälsodata kan användas i utvecklingen av ny diagnostik och behandling vid olika typer av cancer.

På kvällen sammanstrålade många av deltagarna på Universeum där de förutom att inta en fantastisk middag i spännande miljö fick mingla med regnskogens och akvariets innevånare i form av bland annat sengångare, sågfiskar och tukaner. Värdar för välkomstdrinken var Göteborgs stad i samarbete med Västra Götalandsregionen.

Dag två inleddes med att Sonja Eaker Fält och infrastrukturföreståndare Tobias Sjöblom presenterade samverkan inom Biobank Sverige och etableringen av den nya nationella biobanksinfrastrukturen. Här samarbetar landstingen/regionerna och universitet med medicinsk fakultet beträffande biobanksrelaterade frågor. De får även stöd av representanter från branschorganisationer inom näringslivet samt från patientorganisationer. Inom Biobank Sverige fokuserar man på att förbättra och vidareutveckla en gemensam, långsiktigt hållbar nationell biobanksinfrastruktur för hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv. Nationellt samarbete betonades särskilt – arbetsgrupperna inom Biobank Sverige leds av biobanksanställda runt om i landet, vilket skapar engagemang, god samverkan och bidrar till att värdefull kompetens används.

Därefter var det dags för tre kortare presentationer på temat Goda exempel på hur biobanker kan användas inom forskning, där man lyfte fram perspektiv från akademin, industrin, samt hälso-och sjukvården. Karin Gedda, Associate director på AstraZeneca berättade om hur man inom hennes organisation arbetar med biobanksprov och vad de betyder för arbetet med läkemedelsutveckling och innovation. Åke Borg, professor vid Lunds universitet, presenterade SCAN-B och hur man inom det projektet arbetar med populationsbaserad biobankning med molekylär analys av prognostiska och behandlingsprediktiva markörer i bröstcancer. Avslutningsvis visade Joar Franzén från Karolinska Institutet exempel på hur befintliga vävnadsprov kan användas inom cancerforskning, med utgångspunkt i exemplet Stomach Biopsy Cohort, som är en nationell studie om Helicobacter pylori och dess betydelse i utvecklingen av magcancer.

Henning Lundin, regulatorisk handläggare på Läkemedelsverket tog därefter vid och berättade om den nya EU-förordningen om kliniska prövningar, samt den EU-gemensamma portal som i framtiden ska användas för ansökningar om läkemedelsprövningar. Likt många andra talare underströk han vikten av starkt svenskt samarbete och samordning för att man på bästa sätt ska kunna förhålla sig till den nya EU-förordningen.

Även dag två hade ett workshopmoment, med tre olika parallella teman. Åsa Torinsson Naluai, forskare vid Sahlgrenska akademin och Kristina Lind, projektledare Biobank Väst ledde den första, på temat Preanalytiska fel kräver tid och energi – var står provkvalitetsforskningen idag? De berättade bland annat om det pågående forskningsarbetet kring provkvalitet. Biobank Väst genomför för närvarande en större provinsamling för att kartlägga hur preanalysen påverkar analysresultatet. Parallellt presenterade Sanela Kjellqvist, Head of IT and customer relations KI Biobank och Birgitta Högberg, gruppchef Lab UCR Storskaliga molekylärbiologiska analyser som tar dig in i framtiden. Bland annat lyftes analysplattformen MesoScale på UCR som öppnar upp för fler analysmöjligheter.  

Konferensens sista workshop leddes av Christian Bruzelius, nationell projektledare för IT-strategi inom Biobank Sverige. På temat Så kan den nationella IT-strategin för biobanker bli en framgång, berättade han om det senaste årets IT-arbete inom Biobank Sverige med fokus på hur den svenska biobankningen kan förbättras genom implementeringen av en övergripande, nationell IT-strategi.  

Därefter följde ett inslag om de lagar och regler som påverkar hanteringen av biobanksprov, med tre talare. Ulrika Harnesk, jurist på Datainspektionen presenterade på temat GDPR – ett år efter införandet, där hon fördjupade sig i de utmaningar införandet av GDPR har inneburit. Camilla Östergren, jurist på Biobank Sveriges ELSI helpdesk kompletterade med presentationen ELSI helpdesk – etisk och juridisk rådgivning, där hon berättade om arbetet med den nya svenska helpdesken som lanserades under slutet av 2018. Avslutade gjorde Gunilla Bergström, chef RBC Sydöstra, med Anpassningar i biobankslagen, där hon gav en bild av de justeringar som gjorts av biobankslagen och hur de påverkar biobanksansökningar.

Konferensen avslutades med en paneldiskussion där Diana Berggren, Gunilla Bergström, Christian Bruzelius och Elisabeth Norén diskuterade med Jan Kilhamn, FoU-chef för hälso- och sjukvård inom Västra Götalandsregionen och Jenny Åkerblom, chef för RBC Norr. Man pratade bland annat om de utmaningar som befintlig och ny lagstiftning kan innebära för biobanksforskningen och hur man på bästa sätt kan värna om patientens bästa. Det samverkansperspektiv som gått som en röd tråd genom hela konferensen var i högsta grad närvarande även under detta moment och alla var eniga i att samarbete – såväl på nationell och nordisk som på europeisk och internationell nivå – är en nödvändig förutsättning för att nå de bästa resultaten på alla områden inom svensk biobankning.

Flera av deltagarna twittrade flitigt under evenemanget. För att se vad de postade, kan man söka på den officiella hashtaggen #nationellbiobankskonferens.

Av Karolin Bergenstråhle, Anna Clareborn, Michiko Mori och Emma Ridell

LADDA NED

Länkar

Ordlista

x

Gör en ny sökning: