Arbete med biobanksprov

På denna sida förklarar vi vem som ansvarar för vad när det gäller hantering och information om biobanksprov. Du hittar också användbara checklistor och dokument för dig som arbetar med biobanksprov.

Varje dag hanteras prov inom vården som kan komma att sparas i en biobank. Alla prov berörs inte av biobankslagen men patienter/provgivare ska alltid få information om biobankslagen och även få en fråga om samtycke till att deras prov sparas och för vilka ändamål de får användas. Läs mer om Biobankslagen på 1177

Så fungerar ansvaret i vården

Huvudmannen (vårdgivaren t.ex. ett sjukhus) är ytterst ansvarig för att rutiner för information och samtycke finns och fungerar. Eftersom det är viktigt att alla möts av samma information och rutiner har regionerna i Sverige tagit fram en gemensam informations- och samtyckesordning som gäller i hela landet.

Verksamhetschefen för öppen eller sluten vård har ansvar för att informations- och samtyckesordningen tillämpas. Detta innebär att verksamhetschefen ser till att:

  • rutiner för biobankslagen och regionernas gemensamma informations- och samtyckesordning följs
  • fastställer, implementerar och upprätthåller system för avvikelsehantering

Provtagare, det vill säga den som ordinerar prov eller tar ett prov är ansvarig för att ge information till patient/provgivare och att ett samtyckesbeslut inhämtas då provet tas.

Informations- och samtyckesansvariga (ISA) kan vara läkare, tandläkare, barnmorska, sjuksköterska, undersköterska eller biomedicinsk analytiker.

Så fungerar ansvaret på en biobank/laboratoriemedicin

Huvudmannen för en biobank utser en person till att vara Biobanksansvarig. Den biobanksansvarige har operativt ansvar för biobanken och skall följa biobankslagens krav om hantering av biobanker och utlämnande av prov. Utöver detta kan lokala föreskrifter förekomma bland enskilda huvudmän.

Biobanksansvarig kan ansvara för en biobank innehållande primära provsamlingar och/eller sekundära provsamlingar samt för en e-biobank.

En annan roll är Biobankssamordnaren som fungerar som huvudmannens “högra hand” när det gäller biobanksfrågor. Biobankssamordnarna bildar tillsammans ett nätverk för nationell samordning och ska ha en central roll i den regionala/lokala verksamheten samt ha goda kontakter inom denna och med andra biobankssamordnare.

I biobankssamordnarens ansvar ingår bland annat att ha översikt över verksamhetens samtliga biobanker och provsamlingar. Biobankssamordnaren är också en kunskapsresurs inom biobanksområdet i den egna verksamheten och besvarar frågor från anställda, forskare, studenter, allmänhet med flera.

Den som är Verksamhetschef för Laboratoriemedicin har ansvar för att prov hanteras i enlighet med patientens/provgivarens önskemål. Det innebär att:

  • – fastställa, implementera och upprätthålla rutiner så att prov hanteras enligt dokumenterat samtyckesbeslut.
  • – fastställa, implementera och upprätthålla system för avvikelsehantering.

Remiss och kallelsetexter

När en remiss eller kallelse skickas till den som lämnat prov bör skriftlig information finnas med. För att skapa gemensamma nationella rutiner och enhetlig tolkning av lagen har regionernas biobanksprojekt tillsammans tagit fram dokumentet D2. Remiss och kallelsetexter

Syftet med dokumentet är att sammanställa de remiss- och kallelsetexter som ska användas för att hantera biobankslagens krav på samtycke. Dokumenten innehåller texter för:

  • Elektronisk remiss
  • Pappersremiss
  • Gynekologisk cellprovskontroll
  • PKU- remiss
  • Då remiss saknas