Stockholms läns landsting avråder de personer som har sparade prov i PKU-biobanken eller i andra biobanker att ta förhastade beslut om att kassera dessa prov. Just nu pågår en översyn av biobankslagen, som syftar till att stärka integritetsskyddet. Först när översynen är klar, om cirka två år, står det klart om förutsättningarna för de sparade proverna kommer att förändras.

PKU-biobanken, som innehåller blodprov på personer som är födda i Sverige efter 1975, spelar en viktig roll för den medicinska forskningen. Frågan om även myndigheter som polis och åklagare ska kunna få information från biobanken har aktualiserats i samhällsdebatten under de senaste dagarna. Det har bland annat lett till att flera personer har vänt sig till PKU-biobanken för att få sina prov kasserade.

Biobankslagen (2002:297) reglerar hur biologiska prover som är tagna inom hälso- och sjukvården får sparas och användas. Lagen gäller alla biobanker inklusive PKU-biobanken, som omfattar cirka 3 miljoner prover. Den utredning som ser över lagen syftar till att utvidga integritetsskyddet för individer som sparat prov, samtidigt som möjligheten att bedriva forskning skall underlättas.

Utredningsdirektivet innehåller ett uppdrag att klarlägga om och hur proverna i PKU-biobanken kan användas för andra ändamål än de som är direkt kopplade till hälso- och sjukvård samt forskning. Det skulle till exempel kunna gälla identifiering av katastrofoffer och brottsbekämpning. Utredningen ska därför klarlägga och förtydliga rättsläget i händelse av att polis eller åklagare, med stöd av rättegångsbalken, är intresserad av information från biobanken. Utredningsuppdraget innebär alltså inte, som hävdats i massmedia, att polisen får tillgång till PKU-biobanken.

Polismyndigheten har redan idag eget sparat biologiskt material som tagits i samband med brottsbekämpning. Detta material omfattas inte av biobankslagen som avser prover tagna inom hälso- och sjukvård.

 Bilaga

« tillbaka